Ninjabebisen

Du är i vecka 38.
Du har gått 37 fulla veckor och 4 fulla dagar (v37+4).
Du har 16 dagar kvar till beräknad förlossning.

Kroppen: Nu närmar sig förlossningen med stormsteg. Se till att du vet var din partner befinner sig och att du lätt kan få kontakt.
När barnets huvud har ställt in sig brukar det bli lite lättare för den blivande mamman att andas och äta igen eftersom det blir lite mer plats upptill i magen. Allt fler känner förvärkar. Det som skiljer förvärkar från sammandragningar är att värkarna oftare gör ont. Först blir magen hård, precis som tidigare, men efteråt kan en molande känsla finnas kvar. Smärtan sitter långt ner i magen eller ländryggen och påminner om mensvärk. Långt ifrån alla får dock någon förvarning om att förlossningen är på gång. När du väntar ditt första barn är det vanligast att barnet kommer efter beräkna.
Vad det är som sätter igång förlossningen vet man inte riktigt, men en forskning visar på att det är barnet självt som bestämmer sig för att det är dags. Man tror då att det är barnets arvsanlag som bestämmer graviditetslängden.

jag vet alltid var den där joacim håller hus, även fast vi har större bostadsyta nu =) att få kontakt med honom är det lite värre med, han kan juh förlora sej i sej själv ganska lätt och ofta... men jag jobbar på det =)

om jag känner min kropp och den här ungen rätt så... tjaa, ska vi gissa på att jag är en av dom som inte kommer få någon förvarning om att förlossningen är på gång? =P

angående det där med förstföderskor och gå över tiden... jag tror juh inte riktigt på det. eller jo, klart att det är så men jag tror inte att det kommer att hända oss. hon gör juh saker och ting på sitt eget sätt, minding her on buisness, så vad statistisken har att säga om det det hela spelar nog ingen större roll haha =) och arvsanlagen säger tidigare födsel...

Barnet: Nu är barnet helt fullgånget och navelsträngen är cirka 50 cm lång. Bebisen kan öka i vikt med nära 30 gram per dag. Barnet väger ungefär 3,2 kg och är ca 48-49 cm.

pappa jocke väntar jättemycket på henne, och frågar som vilken femåring som helst om hon inte kan komma ut och leka snart. okej, han vill ha en rättelse; han frågar minsann ganska ofta om jag har några värkar (och det gör han bara med hänsyn till mej och ingenting annat)... och sen var det nått mer men jag lyssnade inte så noga.
givetvis väntar jag också, men jag litar nånstans ändå på att hon har vett nog att säga till lite innan... =) en fem minuter eller så åtminstone.

här hemma är det iaf bebisfärdigt, vi klarade IKEAresan med livet i behåll. det kommer upp bilder och lite vettigare inlägg imorgon =) det enda jag har att säga mer nu är att jag är dunderförkyld, snor överallt och lock för hela huvudet känns det som.

nu måste jag leka med joacim, han har fått vara ensam alldeles för länge idag (fyra timmar, varav han själv hävdar att alldeles för lång tid spenderades framför bultbrädan....)