Ninjabebisen

idag var vi hos socialen. en snäll tant som pratade alldeles mycket, och en hel del massa papper som skulle skrivas på. men nu är jocke juridisk far till barnet iaf =) "och det betyder juh lika skyldigheter och ansvar som ni vet". ja, det va så planen var ungefär... =)

vi pratade lite om efternamn också, men det finns ingen lösning än så länge. dock tyckte hon också att joacimsdotter var fint, jag är fortfarande rätt motsträvig. hur många gånger ska det påpekas att det är jockes barn, mitt då? jag får minsann inte skriva på några papper ens en gång.... =P sällan prällan att det ska påpekas varje gång hon ska presentera sig också. då ska hon fan heta erica jr i förnamn.



nu är det inte lång tid kvar, inte alls lång tid om jag får bestämma. det är AStråkigt att gå runt  med en superspänd mage och va trött hela tiden. dessutom kan man inte sitta normalt heller... jag ska allt ta en diskussion med den där evolutionen nån dag, det här borde juh va fixat för länge sen. man blir så trött...

Du är i vecka 37.
Du har gått 36 fulla veckor och 2 fulla dagar (v36+2).
Du har 25 dagar kvar till beräknad förlossning.


Kroppen: Livmodern sjunker nu något och ger mer plats åt magen och lungorna. I gengäld kan trycket på urinblåsan bli starkare och man måste kanske kissa oftare. Barnmorskan mäter tillväxten och lyssnar på barnets hjärtljud. Fundusmåttet har planat av och växer inte lika snabbt.

Jag tror inte att det går att bli mer kissnödig än vad jag redan är haha =) Allt såg fint ut sa BM när vi var där i fredags, ninjan har inte fixerat huvudet riktigt än men det har hon juh gott om tid på sig att göra.
annars har jag börjat få ont i ryggen och höften. fortfarande inte på det sätt jag föreställt mej, utan för mej helt vanligt ont.


Barnet: Barnet fortsätter att lägga på sig hull, vikten kan variera mer nu, i början av den sista graviditetsmånaden är det vanligt att barnet väger omkring 2750 gram och huvudet är cirka nio centimeter i diameter.
Barnet är såpass stort nu att det inte finns plats att vända sig längre. Kroppen är knubbig och hjärnans aktiviteter blir mer och mer organiserade och medvetandet är väl etablerat. Ögonrörelserna är koordinerade och synen förbättras. Barnet ligger och gottar sig i magen, fullt medveten. Där inne i mörkret ligger hon och tränar sina lungor genom att dra in och trycka ut fostervatten. Barnets vikt ökar fortfarande men hon växer inte lika mycket på längden.

det kanske inte finns plats att vända sig, men röra på sig gillar hon verkligen. hon bökar runt där inne som det passar och det syns tydligt när hon är som mest igång eftersom hela magen rör sig som ett trumskinn. runt 25 dagar kvar, helt sjukt =)

idag packar vi ner lägenheten. vi och vi... jocke får tyvärr göra det mesta, och han har svurit att aldrig mer köpa en bok i hela sitt liv.

(hälften böcker hälften kläder, helt oglad jocke =P)

jag är benägen att hålla med, förutom att han råkade packa ner den tredje milleniumboken som jag inte hunnit läsa än, och den andra boken är jag juh klar med alldeles strax. så vad ska jag då läsa? får smyga in en pocket från ica eller nått haha =)

själv har jag packat en låda med glas. det var ytterst tråkigt, och jag är inte alls lika lycklig över alla mina glas längre.



så här ser det ut i ena änden av lägenheten just nu. 10 flyttkartonger hittills, varav ALLA här till hälften fyllda med böcker förutom en som bara är glasglas. säkert tre av kartongerna är fyllda med sängkläder, och två med handdukar. och då bör tilläggas att vi redan hade två kartonger med sängkläder som inte var uppackade.. en med handdukar.

vi har fått låna de flesta kartongerna av lasse, men några har vi själva. vissa saker stoppar man inte ner i andras kartonger så att säga...



annars  gör vi en del fynd

sladdnästet under soffan t.ex.


och det bästa av allt, när man gör shoppingfynd i sin egen garderob =)


gissa hur roligt det kommer vara att packa upp min skolåda sen =D underbart!


nu ska vi snart göra kladdkaka och komma på vad i tusan man ska äta dagar som dessa. och var...

ytterligare några bidrag




olle, om hon kommer lagom till jul tänker jag inte vara glad på dej alls. då får du inte leka med jocke alls =P

dom andra datumen kan man hitta här om det är någon proffsbookie som håller koll på detta =)

för ett tag sen hade H&M rea på barbapappa- kläder. eftersom det är själva idéen om kläder som föräldrar inte köper för barnets skull utan för sin egen kunde vi givetvis inte motstå =) och vi köpte dom i större storlekar så att hon faktiskt kommer ha tid att använda dom =)



barbamamma


barbaskön, som dessutom är i sånt därnt strävt tyg. petvänligt =)


barbafamiljen


barbasköna byxor =)



jocke blev något nostalgisk och därefter inspirerad... helt plötsligt hör jag det där övermänskliga klickandet från datorn.....



hmmm. what you doing misstaaa?



är inne på barbapappa- sidan och färglägger bilder så klart. =) han är ganska söt ibland.



förutom det köpte vi även en hårborste till damen. jag hyser inga som helst tvivel om att hon kommer ha ungefär lika mycket hår som varulven när hon kommer, om det är juh himla viktigt att hon är fin i håret när man ska ta kort på henne =P hur ska man annars kunna fästa alla rosa rosetter på ett snyggt sätt ;)

allt action händer juh på fejjan =)
men så här ser det ut iaf

vickepicke startade den officiella "När kommer hon"- tävlingen idag.

Det är fyra veckor kvar idag till beräknat förlossningsdatum (tors 22 april).

När tror du att hon kommer fram?

Vicke tror på den 14

Sandra tror på den 21

igår kväll köpte jocke glass till mej. en marängswiss från sia.
en timme senare bodde den tillsammans med ninjan i magen.
ytterligare en timme senare mådde jag urkelpurkel- illa.

jag ska aldrig mer äta glass. åtminstone inte så mycket på en gång. åtminstone inte idag.

men det va lätt värt det, tycker vi båda två som fick njuta av glassen. jocke blev erbjuden att smaka men valde kaffe istället. ingen av oss andra protesterade mot detta. mer glass till folket. om än inte just idag kanske....


fast det ligger juh glass med mangorippel i kylen... jag garanterar inte att den överlever kvällen, det är nått form av glassmonster som bosatt sej i min mage. en ninjaglassbebis.

nu är dessa bilder tagna mitt på morgonkvisten, så schleten brukar jag faktiskt inte se ut....



och klänningen satt inte så högt upp heller.... hela jag ser rätt tuffsig ut, men så är alltså inte fallet
(vill jag inbilla mej iaf, och behåller gärna den illusionen...)

varning för solbränna igen...


jaa, jag kan fortfarande se fötterna =P men inte sitta framåtlutad för då blir det ett väldans liv på min inneboende.

så här ser jocke ut i vecka 36


det är inte så farligt med honom, han har lite ont i ryggen ibland, lite huvudvärk och går upp om nätterna för att sympatikissa.

jag måste ha läkerol snart. annars dör jag, jag är helt säker.



först ska jag äta två paket såna här, dom är godast


och sen ett paket såna här.



och när jag säger att jag ska äta ett paket menar jag verkligen att jag ska stoppa in hela paket i munnen, på en gång. och jag tänker inte bekymra mej så värst mycket om en bit kartong eller plast följer med i gapet....


och den där laxerande effekten folk är så oroliga för, det är bara veklingar som drabbas av den. jag har varit läkerolmissbrukare i för många år för att den ska fungera på mej, so no worries =)

Du är i vecka 36.
Du har gått 35 fulla veckor och 2 fulla dagar (v35+2).
Du har 32 dagar kvar till beräknad förlossning.

Kroppen: Nu står livmodern i regel som högst och det kan kännas som om alla organ är ihoppressade till bristningsgränsen. Livmodern når ända upp till bröstbensspetsen.
Under hela graviditeten har säkert tankar runt förlossningen funnits mer eller mindre. Det känns säkert som om du har varit gravid bra länge nu och förlossningen börjar kännas allt mer aktuell. Vissa ser med spänning fram emot förlossningen medan andra har blandade känslor. Det är bra att ta reda på vad som händer under de olika skedena under förlossningen. Till exempel hur du kan hantera och möta smärtan och vilka smärtlindringsmetoder som finns att tillgå.

Jo.. alltså, det känns verkligen som att jag har varit gravid jättelänge, men jag kanske inte ska klaga så mycket på det ändå haha =P
Vi har varit på föräldragruppsträffar och precis som med det mesta känner vi oss ganska lugna inför förlossningen. Det ä ba å åk skulle man kunna säga, finns ju inte så många bättre alternativ. Ja, jag är hemskt medveten om den omänskliga smärtan alla varit med om (eller pratar om för att dom har sett den i olika serier på TV....hrmhrm) men jag är ganska lugn i att min kropp kommer hantera det alldeles utmärkt, den har juh trots allt tagit ganska bra hand om mej hittills.

Barnet: Nu väger barnet mellan 2200-2500 gram och längden är ungefär 45-47 centimeter. Barnet kan börja röra sig mindre nu, de stora rörelserna ersätts ofta med små stötar från fötter och knän. Man kan få fin kontakt med barnet inne i magen, om man till exempel puttar lite på något som kan vara barnets fot kan man få en reaktion tillbaka. Kanske tar barnet bort foten för att sedan placera den på samma ställe igen. Det lilla livets hjärna är nu färdigväxt och det finns det psykologer som hävdar att barnet redan nu är medveten om sitt "jag". Detta baseras på att barnet just kan svara på saker med exempelvis sparkar och slag.
”Lanugo-håret” som skyddar barnet mot fostervattnet försvinner.

Jocke leker den leken så ofta han kan, av en outgrundlig anledning tycker han att det är mycket roligare när hon sparkar än vad jag tycker att det är =P Vi ser varje dag hur magen rör sej efter henne, hon är inte ett dugg ninja längre. Mer som ett underjordsdjur som rör sej på en åker i tecknade filmer haha =) Hon är mest aktiv om kvällarna och nätterna, säger väl godnatt om morgonen när jag går upp och vaknar till på eftermiddagen. Där imellan är hon ganska lugn, annars full fart torktumlare.

såna här dagar, när man helt plötsligt börjar toklängta efter sin mamma, känns det helt skumt att någon ganska snart kanske kommer längta efter sin mamma och mena mej.

jag har alltid tyckt att jag har dåligt tålamod, men jag börjar tro att jockes är sämre än mitt. det är inte alls roligt att bara vänta på att hon ska komma ut. å ena sidan vill man att hon ska komma ut nu på en gång, å andra sidan kan hon grna få vänta tills efter påsk iaf så hon slipper se den här lägenheten haha =)


vi var på mvc i morse igen, allt var finfint. barnmorskan konstaterade att hon(ninjabebisen) hade sina fötter och ben väldigt högt upp mot revbenen och sa det kan juh inte vara skönt alls. korrekt, det är inte ett dugg skönt alls.

annars sparkar hon på för fullt där inne, hon verkar ha nått byggnadsprojekt för sej under kvällstid då en utbyggnad från sidan av magen verkar vara målet. jag är inte lika förtjust i idén men har inte så mycket att säga till om tydligen.

frustrationen över vår lilla lägenhet är betydligt större nu när flytten närmar sej. hur vi ska få plats att packa är ett mysterium vi försöker lösa. planen är dock att flytta på riktigt på långfredagen, och eventuellt åka till IKEA den första april.

nää, nu får det vara nog. jag måste lägga mej ner innan någon har sönder mina revben.

Du är på dag 241 av 280. (86,1%).
Du är i vecka 35
Du har 39 dagar kvar till beräknad förlossning.

Kroppen: Nu ökar du snabbare i vikt, upp till drygt ett halvt kilo varje vecka. Av det går cirka 300 gram till barnet. Om du ökar väldigt mycket i vikt kan det bero på att du samlar på dig vätska.


Många får halsbränna, magen känns ofta full och det är svårt att hitta sköna ställningar på natten. Du får räkna med att vakna några gånger per natt för att kissa och vända dig i sängen.
Men...så har det ju vart i typ en månad, om inte mer.

Barnet: Fingernaglarna har nu vuxit ut helt och hållet på barnet. Barnets benmärg börjar producera röda blodkroppar. Du känner nu varje dag hur barnet rör på sig och det är inte ovanligt att du lagt märke till att ditt barn har en speciell dygnsrytm, som ofta fortsätter efter att barnet är fött. Huden, som innan varit ganska skrynklig, börjar så sakta räta ut sig.
Barnet är nu mycket uppmärksamt på dina känslor och sinnesstämningar genom de hormoner som avsöndras i din kropp och når fostret via moderkakan.
Vikt- och längdvariationerna är mycket stora nu men normalt väger bebisen ungefär 1,9 - 2,5 kg och är ca 45 cm lång. Navelsträngen är tjock som en tumme och är cirka 50 centimeter lång.
Att hon rör på sej och känner av vilket humör jag är på är det absolut ingen tvekan om. Hon verkar vara lite mer av en kvällsmänniska, och tidig morgon. Mitt på dagen är det inte lika livat.

snälla farmor eva-lotta har vart i farten och fixat en massa nödvändigheter =)



en fräsig vagn, redo att pimpas och fixas för vagnrace, utflykter och andra eskapader =) självklart är det en sån där transformersvagn som man kan möblera om så att lillan kan sitta upp när hon blir stor nog för det.



en bilbarnstol så att lillan inte trillar ur rallybilen om den nya familjen ska iväg på längre utflykter =)



ett alldeles eget gym att gå till, utan gymkort. jag är fortfarande lite avundsjuk på att gymmen förändras så drastiskt när man blir äldre. jag vill också ligga på rygg och leka med en mjuk pipbjörn, en spegelskallra och ett snurrhjul och sedan kalla det för ett gympass. jag misstänker att jocke också hade vart en flitigare gymbesökare om det hade sett ut så =P



ett bärsele så att man inte tappar bort det lilla livet nånstans i den nya lägenheten (den har juh flera rum!!) jocke sa nått om bärselet, och när han skulle använda det men jag kommer inte ihåg vad det var tyvärr... =)



tusen tusen tack =)

dessutom berättade jocke nu att hans gammelmoster planerar att lämna en stickad kofta och tillhörande mössa, tjohoo =) hemstickat FTW!

igår var vi och spanade in vår lilla tjej igen =)

hon är alldeles som hon ska vara, följer sin kurva precis och väger så mycket som 2250 gram. vilken grej =)


hon gillar inte att vara med på bild fortfarande, blev synnerligen upprörd och såg till att jag inte kunde ligga ner i mer än två minuter åt gången typ. dessutom ligger hon upp med händerna för ansiktet, nästan som jag alltid har legat när jag sover. det gjorde att det inte var alldeles lätt att få en bild på lillan, så vi fick nöja oss med en fotbild som läggs ut så fort den är scannad och klar =) men liten var den, och jag misstänker att jag kommer ha sett den förut när det väl blir in real life =)


tiden går snabbt men långsamt. på ett sätt helt galet att det är så kort tid kvar, på ett annat sätt alldeles för lång tid kvar.

å andra sidan verkar den där tiden ganska udda överlag. det finns alldeles för mycket tid på dagarna ibland, när man är astrött och vill lägga sej (pensionärsparet andersson/petersson har minsann lagt sej vid tio- tiden två gånger den här veckan). det finns alldeles för lite tid när man funderar på att man skulle hinna iväg till ikea innan påsk. det finns blandat med tid till att packa ihop grejerna och flytta under en vecka. stackars jocke som har haft all tid i världen ett bra tag har helt plötsligt dubbelbokningra titt som tätt.

och vad ska man göra med tiden när man måste hålla sej i skinnet för att man kan få barn alldeles snart medans alla andra är ute och leker? ASTRÅKIGT! det är nog en evig tur att jag har sluppit vara gravid så länge, det är verkligen inte min grej att hålla på så här. vänta, planera, ta det lugnt och vara försiktig... fyra sporter jag aldrig kommer tävla i om man säger så...

Du är på dag 236 av 280. (84,3%).
Du är i vecka 34.
Du har gått 33 fulla veckor och 4 fulla dagar (v33+4).
Du är i 8:e kalendermånaden.
Du är i 9:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Tors 22 apr 2010
Du har 44 dagar kvar till beräknad förlossning.


Kroppen: Under slutet av graviditeten är det vanligt att värkarna ändrar sig en aning, ibland kan det kännas som om lungorna trycks uppåt och man får svårt att andas för en stund. Det kan vara svårt att skilja förvärkarna från riktiga värkar. De kan komma tätt och upplevas som intensiva, ett sätt att särskilja dem är att ta ett varmt bad, det får förvärkar att avta medan riktiga värkar fortsätter.
Behöver jag säga att det inte är så mycket sånt? Mest anfådd och otymplig, det är nån form av mage i vägen för allting man vill göra =P och "ta ett varmt bad"? nej vet du vad, jag betackar mej för sånt =P

Många börjar fundera allt mer på förlossningen. Det är vanligt att man är orolig för att något ska hända. Du kan vara orolig för att du har mått ”för bra” och tänka att ”det får inte vara så här lätt”. Eller så tänker du motsatsen, ”allt har varit så jobbigt, det kanske inte är meningen att jag ska få vara glad”. Det är vanligt och helt normalt.
Nope, jag tänker faktiskt inte så mycket alls på det. En grej man ska göra bara. Jag är faktiskt inte nervös över själva förlossningsgrjen, det är en del kvinnor som gjort det innan mej och bevisligen har de flesta av dem klarat det finfint. Jag är mer nervös över alla människor på sjukhuset som ska tycka och tänka eller vara i vägen. Det är nämligen lite svårt att få läkare att förstå att "jag kan själv och tänker inte lyssna så mycket på dej ändå..."

Barnet: Barnet är väl medveten om förvärkarna, men det tycks inte vara obehagligt på något sätt. Barnet mäter cirka 41 cm och väger mellan 1,7 ch 2,2 kg. Huden har antagit en mer rosa ton genom inlagring av underhudsfett, vid denna tidpunkt kan barnet utan vidare överleva utanför livmodern. Nu reagerar barnet olika på mammas, pappas/partners samt främmande personers röster.
I magen ligger barnet och lyssnar till mammans kurrande mage, hjärtslag och andra ljud. Alla inre organ, förutom lungorna, har utvecklat sig färdiga. Nu kan bebisens puppiller dras ihop och vidgas.

läser dagens DN, där björn ranelid får säga sitt om förlossningar och för en gångs skull orkade jag med att läsa vad han skrev. och ta mej tusan, han sa något riktigt vackert =)

"Det största miraklet är att du inte existerade innan du föddes"

Som sagt, jag läst det i dagens DN men man kan även läsa hela inlägget här


45 dagar kvar, otåligheten är fantastisk...

Jag tycker inte illa om rosa barnkläder. Jag tycker illa om hur folk reagerar på rosa barnkläder. Min dotter kommer inte bry sig om skillnaden på en rosa och en blå ohverall. Däremot folk som ser henne i en rosa overall kommer att behandla henne efter det. För sanningen är att vi behandlar barn olika beroende på kön och sålänge vi gör det kommer vi att ge dem annorlunda förutsättningar för framtiden. Och förutsättningen för tjejer idag är sämre för att vi lever i en värld där folk tror att tjejer inte skulle kunna bli lika bra, exempelvis, företagsledare. Vilket givetvis är skitsnack. Men däremot förbereder vi tjejer och killar på olika saker redan från födseln. Vilket är sjukt.  Jag vet att detta är ett flerhundraårigt arv men tillsammans kan vi ändra på de. Min ambition är att inte trycka in min dotter i en könsroll.

Jag tror inte att lösningen på jämställdhetsproblemet i världen löser sig bara för att jag köper en grön overall till mitt barn. Problemet är större än så. Men alla kan göra något. Jag har inget emot att mitt barn kommer bära rosa, men lika ofta som blått eller grönt eller lila. Givetvis tills den dagen hon kan bestämma själv. Det handlar om att alla ska ha lika förutsättningar.

Givetvis vill jag att hon ska förstå att egna tankar och val är viktigare än gruppens mall för hur saker ska vara och jag tänker göra så gott jag kan för att min dotter ska se alla människors lika värde.

som alla andra barn hade jag också en snuttefilt, en mjuk och skön med ankor på. av nån outgrundlig anledning har den mer färg på alla foton den är med på från back in the days. hmm... som att den skulle vara sliten på något sätt, typ urtvättat. märkligt.



då är juh frågan; det vita, vad är det för något? joo, jag föddes 11:03 den 17 december. strax efter det blev min kära mormor kallsvettig och slogs av panik. Herre Jesus, flickan har ju inget överkast till vaggan!
Så mormor hem och vid varje ledig stund satt hon och virkade ett vitt överkast så att vaggan kunde bäddas ordentligt. självklart var överkastet färdigt när vi kom hem. mamma trodde att mormor hade fått någon form av slaganfall, men tackade så mycket och frågade menande: för att dom är uppe och springer så ofta menar du?

men, minsann. varje gång mormor plockade upp mej ur vaggan så bäddade hon till den med överkast och allt. rätt ska va rätt. dessutom hade mormor givetvis köpt ett påslakanset på strands, med spets och broderade kaniner på. gurli och mamma kallade det för västerås dyraste påslakan, vilket det antagligen var... och givetvis är det med och redo för kristianstad dyraste skatt när hon kommer.

och, mormor.... hur mycket jag än älskar dej kan jag inte lova att jag kommer bädda med överkastet jämt, men någon gång ska jag försöka iaf. för, dom är faktiskt inte uppe och springer så ofta... om inte annat är det juh en alldeles utmärkt sval filt för varma sommardagar =)

när jag föddes fick såg min mormor och tant gurlie och tant alma chansen att klä mej i små söta rosa sockerkläder som skulle passa vilket lull-lull som heslt. dom handlade kläder på strands, vilket är en sån flådig affär i västerås där spetsar, rosetter och ankstjärtar trängs med vita hattar och handskar, vita ullkappor och andra vettiga saker för barn...

mamma handlade faktiskt massa vanliga kläder till mej också, men allt som var blått och grönt lånade hon ut till en kompis som fick barn strax efter henne och sen fick hon aldrig tillbaka dom. kvar i min bebisgarderob finns alltså nästan bara mormors älskade rosa dockkläder.

jockes min till trots, jag bestämde att det skulle med hem. ibland kan man faktiskt få klä sin dotter i sockersöta kläder utan att hon för den sakens skull växer upp och tror att hon ska bli hemmafru... =)


här visas alltså tre klänningar, i ljuvaste rosa med spetskanter. man kan även skymta en rosa hätta, även den med spetskanter.
det vita längst till höger är mycket riktigt en ankstjärt. till detta fanns vita tröjor med spykragar...spetskragar heter det nog egentligen, men jag har aldrig hört min ömma moder kalla dem så.


tre nyanser av rosa sparkisar, en helt vanlig, en med två vita fåglar på och givetvis är den ljusaste prydd med spets. den vita har kaniner på sej, och den gula med clownen har mamma köpt och den hade jag minsann på mej både när jag åkte hem och på julafton.


här har vi då en vit stickad tröja med tillhörande mössa. mormor tycte at jag skulle åka hem i detta, tillsammans med valfri rosa klänning och ankstjärt. tyvärr var allting väldigt mycket för stort, så jag slapp det =) men den här verkar faktiskt vara ganska mysig, och är juh inte alldeles för ärkegullig, trots att den är från strands...


morsan evalinda stickade så fingrarna glödde, så detta är en rosa kofta med hjärtknappar och tillhörande mössa som skulle passa till tossorna som morsan lena stickade (det enda hon har stickat i hela sitt liv).


givetvis gav inte mamsen bort alla blåa kläder. dom proggiga grejerna behöll hon, eftersom hon var lite progg på den tiden =) ett par handsydda blå hängselbyxor, handsydda jeans och en blå snickarskjorta tillsammans med en väldigt söt mössa som jag fick ha på mej under mitt första 1a maj- firande (på den tiden när folk fortfarande gick i demonstrationståg ni vet...) behöver jag säga att detta var det enda jocke gillade? =)


hemstickade vantar och sockor =) lägg märke till att dom vita till och med har tumme, den är ungefär lika stor som mitt lillfinger. a-dor-a-bole



sist kommer de nya grejerna från västerås, strumpor =)

dom lila och rosa är från mamma, och dom gula med clowner på köpte jag. det är skallror i dom, så hon har nått roligt att leka med när hon mest bara kommer ligga ner =) sött sött

här är då dom där magbilderna som efterfrågades =)

så här såg vi ut när pappa jocke fyllde 24 i tisdags

jag har pyjamas på mej... så att ingen funderar över det =)

jag har alltid haft en väldigt djup navel, väldigt pillvänlig men oftast alldeles fri från ludd och skräp...
nu är det så att min kära dotter bestämde att det begränsade utrymmet som finns knappast ska slösas på navelhål, vilket gör att min navel numera ser ut som en ledsen smiley. stackars min navel!

fast jag egentligen precis har inlett vecka 34 då....


Barnet: Barnet ökar snabbt i vikt och väger drygt två kilo och är cirka 42 cm långt. Om det skulle födas nu behöver det lite andningshjälp, värme och hjälp med att få i sig mjölk under några veckors tid. Det finns inte längre så mycket utrymme för barnet att vända sig i livmodern, barnet ställer därför slutgiltigt in sig i förlossningsställning. Vanligast är att barnet vänder sig med huvudet neråt. Tre-fyra procent förblir kvar i sätesställning.

Det har gjorts en del mätningar på hjärnaktiviteten på barn i vecka 33 och det visar att det händer saker även när den lille sover. Många spekulerar i att det redan nu kan drömma. Bebisen skall redan nu i vaket tillstånd uppfatta dag och natt, ljus och mörker.


Om mamman står det om massa problem man kan ha... jag känner inte igen nånting. Stödstrumpor för svullna ben och fötter verkar vara det som det tjatas mest om. Mina fötter visste inte om att MAN ska få det så dom bestämde sej för att krympa istället. Det märkte jag igår när jag använde mina stövlar, så jag har oväntat nog inga vanliga gravidkämpor... Hårt liv detta =P Ett nytt paket samarin är införskaffat, så nu klarar jag det mesta igen =) Annars är det bara som vanligt nu för tiden, revbenen på höger sida kommer nog gå av vilken sekund som helst, men det har jag vant mej vid. Lite tröttare, mycket morgonpiggare (vilket gör att jag givetvis är tröttare på kvällarna, jag har inte gått upp klockan sju varje morgon sen jag var tio!)

Sen är det viktigt att äta mycket kolhydrater, gärna frukt och sånt. Jäpp, det blir björnbär och jordgubbar till frukost. Jag vågar vägra äta bröd så länge som möjligt, men den lilla damen lysssnar inte riktigt på det och därför jag nu köpt Skogaholmslimpa för första gången i mitt vuxna liv. Och ätit två mackor. Det har jag inte heller gjort sen... jag vet inte, tidernas begynnelse?

... ska jag lägga upp bilder från helgen och skriva massa "riktigt". och jocke har sagt att han ska gästblogga igen =)

men först måste jobbet göras, och annat viktigt grejs, men alldeles alldeles snart =)

och en eloge måste ges till sandra så klart =) hon hinner liksom svara på frågor precis innan man har formulerat dom färdigt i huvudet, och dessutom kommer hon med prima tips, hela tiden =) fantastiskt, tusen tusen tack från en bösmamma till en annan =)