vecka 40
Du är i vecka 40.
Du har gått 39 fulla veckor och 4 fulla dagar (v39+4).
Beräknat förlossningsdatum Tors 22 apr 2010 (DET ÄR OM TVÅ DAGAR!!!!!! nu får jag dåndimpen)
Du har 2 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Förlossningstidpunkten är nådd och värkarna kan nu förväntas att börja. Men det finns kvinnor som aldrig känner av förvärkarna. Det är vanligt att man som förstagångsföderska går över 40 veckor, man anses inte vara överburen förrän efter vecka 42. Skulle det dröja längre övervakas fostret noga och man blir ofta igångsatt. Exakt vad som gör att förlossningen startar vet man inte. Det är troligen barnet som sätter i gång den. Många funderar över om det är möjligt att sätta i gång förlossningen själv genom att springa i trappor eller äta speciell mat. Det finns dock inget sätt att själv tvinga i gång förlossningen, utan barnet kommer när det är klart. Förlossningen sätts bara i gång på sjukhuset om det finns någon medicinsk anledning, till exempel att du har högt blodtryck. Trycket från barnets huvud mot livmoderhalsen kan påskynda förlossningsstarten. Trycket gör att det utsöndras oxytocin, ett hormon som signalerar till livmodern att den ska dra ihop sig. När livmodern drar ihop sig allt oftare och starkare, trycks barnets huvud ännu mer ner mot livmoderhalsen. Den ger efter så småningom och börjar öppna sig.
Många kvinnor har nu tröttnat innerligt på att vara gravida och vill ha tillbaka sina kroppar.
Har som sagt bara haft en dag med värkar, så vi får väl se om det är all förvarning vi får =) Min morfar säger att barn kommer när dom kommer, och då får man tacka och ta emot. Han är ganska vis och filosofisk innerst inne. Jag är evigt trött på att vara gravid, jag bryr mej inte så mycket om vilken kropp jag får bara jag får en kropp. Det är jättedrygt att röra sej som en betongklump fram och tillbaka till toaletten hela tiden. Just nu känns det som att jag inte vet vad jag kommer vara gladast över, bebisen eller förmågan att luta mej framåt hur mycket jag vill igen.... Tydligen har kroppen bestämt sej för att samla på sej ett världshav också nu på slutet, det värker i händerna hela tiden. De ser inte så svulna ut, men jag kan intyga att dom är det. Detsamma gäller mina fötter, men dom gör åtminstone inte ont...dom bara vägrar passa i mina skor...STUPID!!
Om bebisen bara väntar på förlossningen är det ingenting mot vad vi gör. Jocke sa här om dagen att det känns lite dumt att fråga om hur jag mår med förhoppningen om att jag ska svara att jag har ont (som i värkar, inte ont som i allmänt givetvis). Mornarna inleds med frågan - "Kommer det en bebis idag?" och ingen av oss har nån aning...
Idag fick jag för övrigt en fot i handen när jag klappade mej över magen, det kändes lite knäppt. Hon var nog på lekhumör men tröttnade ganska snabbt, i ungefär samma ögonblick som jag sa det till Jocke så klart.
Jag tror faktiskt att hon kommer att komma på natten/morgonen. Där nånstans mellan 3 och 5, jag brukar vakna då och inte kunna somna om så hon förbereder mej nog på nått. Eller så bara jävlas hon, med dessa gener är det ingen omöjlighet =)
Nej, dags att gå till sängen och hoppas på att det kommer en bebis imorgon =)
Du har gått 39 fulla veckor och 4 fulla dagar (v39+4).
Beräknat förlossningsdatum Tors 22 apr 2010 (DET ÄR OM TVÅ DAGAR!!!!!! nu får jag dåndimpen)
Du har 2 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Förlossningstidpunkten är nådd och värkarna kan nu förväntas att börja. Men det finns kvinnor som aldrig känner av förvärkarna. Det är vanligt att man som förstagångsföderska går över 40 veckor, man anses inte vara överburen förrän efter vecka 42. Skulle det dröja längre övervakas fostret noga och man blir ofta igångsatt. Exakt vad som gör att förlossningen startar vet man inte. Det är troligen barnet som sätter i gång den. Många funderar över om det är möjligt att sätta i gång förlossningen själv genom att springa i trappor eller äta speciell mat. Det finns dock inget sätt att själv tvinga i gång förlossningen, utan barnet kommer när det är klart. Förlossningen sätts bara i gång på sjukhuset om det finns någon medicinsk anledning, till exempel att du har högt blodtryck. Trycket från barnets huvud mot livmoderhalsen kan påskynda förlossningsstarten. Trycket gör att det utsöndras oxytocin, ett hormon som signalerar till livmodern att den ska dra ihop sig. När livmodern drar ihop sig allt oftare och starkare, trycks barnets huvud ännu mer ner mot livmoderhalsen. Den ger efter så småningom och börjar öppna sig.
Många kvinnor har nu tröttnat innerligt på att vara gravida och vill ha tillbaka sina kroppar.
Har som sagt bara haft en dag med värkar, så vi får väl se om det är all förvarning vi får =) Min morfar säger att barn kommer när dom kommer, och då får man tacka och ta emot. Han är ganska vis och filosofisk innerst inne. Jag är evigt trött på att vara gravid, jag bryr mej inte så mycket om vilken kropp jag får bara jag får en kropp. Det är jättedrygt att röra sej som en betongklump fram och tillbaka till toaletten hela tiden. Just nu känns det som att jag inte vet vad jag kommer vara gladast över, bebisen eller förmågan att luta mej framåt hur mycket jag vill igen.... Tydligen har kroppen bestämt sej för att samla på sej ett världshav också nu på slutet, det värker i händerna hela tiden. De ser inte så svulna ut, men jag kan intyga att dom är det. Detsamma gäller mina fötter, men dom gör åtminstone inte ont...dom bara vägrar passa i mina skor...STUPID!!
Barnet: Fostervatten byts ut var tredje timma och produceras på nytt ända tills barnet är fött. Om det däremot finns mekonium (ni vet, det äckliga grönbruna bebisbajset...) i vattnet kan det vara en signal om att barnet är stressat eller inte mår bra och då får man stanna kvar för att kunna övervaka barnet.
Bebisen väntar nu bara på att förlossningen ska sätta igång. Barnets bröstkorg blir nu mer framträdande, det samlar på sig mer fett och extremiteterna blir starka.
Barnet är redo att möta omvärlden, 92 procent av alla barn föds mellan vecka 38-42. Lite intressant statistik visar att dom flesta barn föds på natten.Bebisen väntar nu bara på att förlossningen ska sätta igång. Barnets bröstkorg blir nu mer framträdande, det samlar på sig mer fett och extremiteterna blir starka.
Om bebisen bara väntar på förlossningen är det ingenting mot vad vi gör. Jocke sa här om dagen att det känns lite dumt att fråga om hur jag mår med förhoppningen om att jag ska svara att jag har ont (som i värkar, inte ont som i allmänt givetvis). Mornarna inleds med frågan - "Kommer det en bebis idag?" och ingen av oss har nån aning...
Idag fick jag för övrigt en fot i handen när jag klappade mej över magen, det kändes lite knäppt. Hon var nog på lekhumör men tröttnade ganska snabbt, i ungefär samma ögonblick som jag sa det till Jocke så klart.
Jag tror faktiskt att hon kommer att komma på natten/morgonen. Där nånstans mellan 3 och 5, jag brukar vakna då och inte kunna somna om så hon förbereder mej nog på nått. Eller så bara jävlas hon, med dessa gener är det ingen omöjlighet =)
Nej, dags att gå till sängen och hoppas på att det kommer en bebis imorgon =)
vecka 39
Du är i vecka 39.
Du har gått 38 fulla veckor och 3 fulla dagar (v38+3).
Beräknat förlossningsdatum Tors 22 apr 2010
Du har 10 dagar kvar till beräknad förlossning.
å herre min skapare. nu kittlar det till lite i nerverna haha. det är baske mej helt sjukt att tänka på att jag kan vara mamma om tio dagar. TIO DAGAR! och jag som inte ens tror att hon tänker vänta så pass länge... tur att jocke och jag smittar ner varandra med kolugn när den andre börjar trissa upp sej. för egentligen är vi nog det båda två, alldeles kolugna. undrar om det betyder att vi kommer vara alldeles uppåt väggarna när det blir dags haha? typ at båda två svimmar i hissen på väg ner till förlossningen, eller skrattar hysteriskt oavbrutet under de timmar det tar? nee, sällan prällan. det kommer gå skitbra, om vi inte har haft panik en enda gång hittills känns det väl knappast som att vi kommer få det när det är dags heller.
Kroppen: Bestäm dig för att du är klar att föda ditt barn! Nu är du klar med förberedelser och du är redo. Känslomässigt känner man ofta blandade känslor, man är otålig samtidigt som man kan känna rampfeber.
Livmodertappen har i regel börjat mogna och mjukats upp för att underlätta förlossningsarbetet, i vissa fall försvinner den helt. Slemproppen kan lossna, men det är ingen garanti att förlossningen är på gång. Om den lossnar i tidigt skede kan den till och med återbildas. Slemproppen bildas i vecka fyra för att skydda ingången till livmoderhalsen. Den kan vara alltifrån genomskinlig i en geléaktig konsistens till brun-, röd- eller grönfärgad. Den kan även komma ut i små omgångar och vissa märker inte ens av den.
Man vet inte vad som sätter igång en förlossning, men teorier finns om att moderkakan signalerar att den börjar stagnera. Moderkakan slutar normalt att växa nu även om den fortfarande fungerar. Oavsett vad som kommer bebisen när den är klar och inte när vi vill.
PAX inte märka av nån grön slempropp tack så mycket! URKELPURKEL... jag måste verkligen göra någonting åt det här med fortplantingen nästa gång jag pratar med Evolutionen, det är förvånansvärt mycket äckelpäckel involverat i det här livskapandet. Måste juh gå att fixa på ett lite fräschare sätt kan man tycka, iaf med så många år på nacken.
Barnet: Det duniga hår som hittills täckt barnets hud försvinner och hudens rynkor är utslätade. Barnets grönsvarta avföring "mekonium" som samlats i tarmarna består av en blandning av lanugohår, gallpigment, utsöndringar från matsmältningssystemet och celler från tarmväggen. Barnet förbereder sig att födas genom att samla på sig extra mycket energi för att klara sig under förlossningen och de första levnadsdygnen innan mjölkproduktionen kommit igång. Lever och hjärta fyller på med näring som barnet kan ta till vid ev syrebrist under förlossningen. För att klara kylan utanför magen så producerar barnet fett. Magen är stor och spänd – ändå kan barnet växa med 28 gram per dag!
Många oroar sig för att barnet skall födas med navelsträngen runt halsen. Att barn föds med navelsträngen runt halsen är mycket vanligt, hela 20 procent av alla barn i Sverige, men det är oftast inga problem då barnmorskan lätt kan lossa den vid födseln.
Mmm, mekonium, låter juh också himla mysigt. Med lite tur kanske vår bebis är den första att gå vidare med evolutionen och där med tagit itu med det på annat sätt så att det inte behövs förvararas i tarmarna...
Stor och spänd är väl någon form av världens underdrift, det känns tusan som att man kan känna hur magen växer för varje gram pyret tillgodogör sej. Vi vill bara att hon ska komma ut, jag av alla möjliga skäl och Jocke för att han vill ha någon att leka med =)
Tänk att för 77 dagar sen visste vi inte ens om att hon fanns. Och nu ska vi snart blir föräldrar på riktigt. Det har med lätthet varit de snabbaste 77 dagarna i världshistorien vill jag lova, även om de nu på slutet verkar ta en himla tid på sej att gå vidare till nästa dag....
Du har gått 38 fulla veckor och 3 fulla dagar (v38+3).
Beräknat förlossningsdatum Tors 22 apr 2010
Du har 10 dagar kvar till beräknad förlossning.
å herre min skapare. nu kittlar det till lite i nerverna haha. det är baske mej helt sjukt att tänka på att jag kan vara mamma om tio dagar. TIO DAGAR! och jag som inte ens tror att hon tänker vänta så pass länge... tur att jocke och jag smittar ner varandra med kolugn när den andre börjar trissa upp sej. för egentligen är vi nog det båda två, alldeles kolugna. undrar om det betyder att vi kommer vara alldeles uppåt väggarna när det blir dags haha? typ at båda två svimmar i hissen på väg ner till förlossningen, eller skrattar hysteriskt oavbrutet under de timmar det tar? nee, sällan prällan. det kommer gå skitbra, om vi inte har haft panik en enda gång hittills känns det väl knappast som att vi kommer få det när det är dags heller.
Kroppen: Bestäm dig för att du är klar att föda ditt barn! Nu är du klar med förberedelser och du är redo. Känslomässigt känner man ofta blandade känslor, man är otålig samtidigt som man kan känna rampfeber.
Livmodertappen har i regel börjat mogna och mjukats upp för att underlätta förlossningsarbetet, i vissa fall försvinner den helt. Slemproppen kan lossna, men det är ingen garanti att förlossningen är på gång. Om den lossnar i tidigt skede kan den till och med återbildas. Slemproppen bildas i vecka fyra för att skydda ingången till livmoderhalsen. Den kan vara alltifrån genomskinlig i en geléaktig konsistens till brun-, röd- eller grönfärgad. Den kan även komma ut i små omgångar och vissa märker inte ens av den.
Man vet inte vad som sätter igång en förlossning, men teorier finns om att moderkakan signalerar att den börjar stagnera. Moderkakan slutar normalt att växa nu även om den fortfarande fungerar. Oavsett vad som kommer bebisen när den är klar och inte när vi vill.
PAX inte märka av nån grön slempropp tack så mycket! URKELPURKEL... jag måste verkligen göra någonting åt det här med fortplantingen nästa gång jag pratar med Evolutionen, det är förvånansvärt mycket äckelpäckel involverat i det här livskapandet. Måste juh gå att fixa på ett lite fräschare sätt kan man tycka, iaf med så många år på nacken.
Barnet: Det duniga hår som hittills täckt barnets hud försvinner och hudens rynkor är utslätade. Barnets grönsvarta avföring "mekonium" som samlats i tarmarna består av en blandning av lanugohår, gallpigment, utsöndringar från matsmältningssystemet och celler från tarmväggen. Barnet förbereder sig att födas genom att samla på sig extra mycket energi för att klara sig under förlossningen och de första levnadsdygnen innan mjölkproduktionen kommit igång. Lever och hjärta fyller på med näring som barnet kan ta till vid ev syrebrist under förlossningen. För att klara kylan utanför magen så producerar barnet fett. Magen är stor och spänd – ändå kan barnet växa med 28 gram per dag!
Många oroar sig för att barnet skall födas med navelsträngen runt halsen. Att barn föds med navelsträngen runt halsen är mycket vanligt, hela 20 procent av alla barn i Sverige, men det är oftast inga problem då barnmorskan lätt kan lossa den vid födseln.
Mmm, mekonium, låter juh också himla mysigt. Med lite tur kanske vår bebis är den första att gå vidare med evolutionen och där med tagit itu med det på annat sätt så att det inte behövs förvararas i tarmarna...
Stor och spänd är väl någon form av världens underdrift, det känns tusan som att man kan känna hur magen växer för varje gram pyret tillgodogör sej. Vi vill bara att hon ska komma ut, jag av alla möjliga skäl och Jocke för att han vill ha någon att leka med =)
Tänk att för 77 dagar sen visste vi inte ens om att hon fanns. Och nu ska vi snart blir föräldrar på riktigt. Det har med lätthet varit de snabbaste 77 dagarna i världshistorien vill jag lova, även om de nu på slutet verkar ta en himla tid på sej att gå vidare till nästa dag....
vecka 37
Du är i vecka 37.
Du har gått 36 fulla veckor och 2 fulla dagar (v36+2).
Du har 25 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Livmodern sjunker nu något och ger mer plats åt magen och lungorna. I gengäld kan trycket på urinblåsan bli starkare och man måste kanske kissa oftare. Barnmorskan mäter tillväxten och lyssnar på barnets hjärtljud. Fundusmåttet har planat av och växer inte lika snabbt.
Jag tror inte att det går att bli mer kissnödig än vad jag redan är haha =) Allt såg fint ut sa BM när vi var där i fredags, ninjan har inte fixerat huvudet riktigt än men det har hon juh gott om tid på sig att göra.
annars har jag börjat få ont i ryggen och höften. fortfarande inte på det sätt jag föreställt mej, utan för mej helt vanligt ont.
Barnet: Barnet fortsätter att lägga på sig hull, vikten kan variera mer nu, i början av den sista graviditetsmånaden är det vanligt att barnet väger omkring 2750 gram och huvudet är cirka nio centimeter i diameter.
Barnet är såpass stort nu att det inte finns plats att vända sig längre. Kroppen är knubbig och hjärnans aktiviteter blir mer och mer organiserade och medvetandet är väl etablerat. Ögonrörelserna är koordinerade och synen förbättras. Barnet ligger och gottar sig i magen, fullt medveten. Där inne i mörkret ligger hon och tränar sina lungor genom att dra in och trycka ut fostervatten. Barnets vikt ökar fortfarande men hon växer inte lika mycket på längden.
det kanske inte finns plats att vända sig, men röra på sig gillar hon verkligen. hon bökar runt där inne som det passar och det syns tydligt när hon är som mest igång eftersom hela magen rör sig som ett trumskinn. runt 25 dagar kvar, helt sjukt =)
Du har gått 36 fulla veckor och 2 fulla dagar (v36+2).
Du har 25 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Livmodern sjunker nu något och ger mer plats åt magen och lungorna. I gengäld kan trycket på urinblåsan bli starkare och man måste kanske kissa oftare. Barnmorskan mäter tillväxten och lyssnar på barnets hjärtljud. Fundusmåttet har planat av och växer inte lika snabbt.
Jag tror inte att det går att bli mer kissnödig än vad jag redan är haha =) Allt såg fint ut sa BM när vi var där i fredags, ninjan har inte fixerat huvudet riktigt än men det har hon juh gott om tid på sig att göra.
annars har jag börjat få ont i ryggen och höften. fortfarande inte på det sätt jag föreställt mej, utan för mej helt vanligt ont.
Barnet: Barnet fortsätter att lägga på sig hull, vikten kan variera mer nu, i början av den sista graviditetsmånaden är det vanligt att barnet väger omkring 2750 gram och huvudet är cirka nio centimeter i diameter.
Barnet är såpass stort nu att det inte finns plats att vända sig längre. Kroppen är knubbig och hjärnans aktiviteter blir mer och mer organiserade och medvetandet är väl etablerat. Ögonrörelserna är koordinerade och synen förbättras. Barnet ligger och gottar sig i magen, fullt medveten. Där inne i mörkret ligger hon och tränar sina lungor genom att dra in och trycka ut fostervatten. Barnets vikt ökar fortfarande men hon växer inte lika mycket på längden.
det kanske inte finns plats att vända sig, men röra på sig gillar hon verkligen. hon bökar runt där inne som det passar och det syns tydligt när hon är som mest igång eftersom hela magen rör sig som ett trumskinn. runt 25 dagar kvar, helt sjukt =)
vecka 36
Du är i vecka 36.
Du har gått 35 fulla veckor och 2 fulla dagar (v35+2).
Du har 32 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Nu står livmodern i regel som högst och det kan kännas som om alla organ är ihoppressade till bristningsgränsen. Livmodern når ända upp till bröstbensspetsen.
Under hela graviditeten har säkert tankar runt förlossningen funnits mer eller mindre. Det känns säkert som om du har varit gravid bra länge nu och förlossningen börjar kännas allt mer aktuell. Vissa ser med spänning fram emot förlossningen medan andra har blandade känslor. Det är bra att ta reda på vad som händer under de olika skedena under förlossningen. Till exempel hur du kan hantera och möta smärtan och vilka smärtlindringsmetoder som finns att tillgå.
Jo.. alltså, det känns verkligen som att jag har varit gravid jättelänge, men jag kanske inte ska klaga så mycket på det ändå haha =P
Vi har varit på föräldragruppsträffar och precis som med det mesta känner vi oss ganska lugna inför förlossningen. Det ä ba å åk skulle man kunna säga, finns ju inte så många bättre alternativ. Ja, jag är hemskt medveten om den omänskliga smärtan alla varit med om (eller pratar om för att dom har sett den i olika serier på TV....hrmhrm) men jag är ganska lugn i att min kropp kommer hantera det alldeles utmärkt, den har juh trots allt tagit ganska bra hand om mej hittills.
Barnet: Nu väger barnet mellan 2200-2500 gram och längden är ungefär 45-47 centimeter. Barnet kan börja röra sig mindre nu, de stora rörelserna ersätts ofta med små stötar från fötter och knän. Man kan få fin kontakt med barnet inne i magen, om man till exempel puttar lite på något som kan vara barnets fot kan man få en reaktion tillbaka. Kanske tar barnet bort foten för att sedan placera den på samma ställe igen. Det lilla livets hjärna är nu färdigväxt och det finns det psykologer som hävdar att barnet redan nu är medveten om sitt "jag". Detta baseras på att barnet just kan svara på saker med exempelvis sparkar och slag.
”Lanugo-håret” som skyddar barnet mot fostervattnet försvinner.
Jocke leker den leken så ofta han kan, av en outgrundlig anledning tycker han att det är mycket roligare när hon sparkar än vad jag tycker att det är =P Vi ser varje dag hur magen rör sej efter henne, hon är inte ett dugg ninja längre. Mer som ett underjordsdjur som rör sej på en åker i tecknade filmer haha =) Hon är mest aktiv om kvällarna och nätterna, säger väl godnatt om morgonen när jag går upp och vaknar till på eftermiddagen. Där imellan är hon ganska lugn, annars full fart torktumlare.
Du har gått 35 fulla veckor och 2 fulla dagar (v35+2).
Du har 32 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Nu står livmodern i regel som högst och det kan kännas som om alla organ är ihoppressade till bristningsgränsen. Livmodern når ända upp till bröstbensspetsen.
Under hela graviditeten har säkert tankar runt förlossningen funnits mer eller mindre. Det känns säkert som om du har varit gravid bra länge nu och förlossningen börjar kännas allt mer aktuell. Vissa ser med spänning fram emot förlossningen medan andra har blandade känslor. Det är bra att ta reda på vad som händer under de olika skedena under förlossningen. Till exempel hur du kan hantera och möta smärtan och vilka smärtlindringsmetoder som finns att tillgå.
Jo.. alltså, det känns verkligen som att jag har varit gravid jättelänge, men jag kanske inte ska klaga så mycket på det ändå haha =P
Vi har varit på föräldragruppsträffar och precis som med det mesta känner vi oss ganska lugna inför förlossningen. Det ä ba å åk skulle man kunna säga, finns ju inte så många bättre alternativ. Ja, jag är hemskt medveten om den omänskliga smärtan alla varit med om (eller pratar om för att dom har sett den i olika serier på TV....hrmhrm) men jag är ganska lugn i att min kropp kommer hantera det alldeles utmärkt, den har juh trots allt tagit ganska bra hand om mej hittills.
Barnet: Nu väger barnet mellan 2200-2500 gram och längden är ungefär 45-47 centimeter. Barnet kan börja röra sig mindre nu, de stora rörelserna ersätts ofta med små stötar från fötter och knän. Man kan få fin kontakt med barnet inne i magen, om man till exempel puttar lite på något som kan vara barnets fot kan man få en reaktion tillbaka. Kanske tar barnet bort foten för att sedan placera den på samma ställe igen. Det lilla livets hjärna är nu färdigväxt och det finns det psykologer som hävdar att barnet redan nu är medveten om sitt "jag". Detta baseras på att barnet just kan svara på saker med exempelvis sparkar och slag.
”Lanugo-håret” som skyddar barnet mot fostervattnet försvinner.
Jocke leker den leken så ofta han kan, av en outgrundlig anledning tycker han att det är mycket roligare när hon sparkar än vad jag tycker att det är =P Vi ser varje dag hur magen rör sej efter henne, hon är inte ett dugg ninja längre. Mer som ett underjordsdjur som rör sej på en åker i tecknade filmer haha =) Hon är mest aktiv om kvällarna och nätterna, säger väl godnatt om morgonen när jag går upp och vaknar till på eftermiddagen. Där imellan är hon ganska lugn, annars full fart torktumlare.
vecka 35
Du är på dag 241 av 280. (86,1%).
Du är i vecka 35
Du har 39 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Nu ökar du snabbare i vikt, upp till drygt ett halvt kilo varje vecka. Av det går cirka 300 gram till barnet. Om du ökar väldigt mycket i vikt kan det bero på att du samlar på dig vätska.
Många får halsbränna, magen känns ofta full och det är svårt att hitta sköna ställningar på natten. Du får räkna med att vakna några gånger per natt för att kissa och vända dig i sängen.
Men...så har det ju vart i typ en månad, om inte mer.
Barnet: Fingernaglarna har nu vuxit ut helt och hållet på barnet. Barnets benmärg börjar producera röda blodkroppar. Du känner nu varje dag hur barnet rör på sig och det är inte ovanligt att du lagt märke till att ditt barn har en speciell dygnsrytm, som ofta fortsätter efter att barnet är fött. Huden, som innan varit ganska skrynklig, börjar så sakta räta ut sig.
Barnet är nu mycket uppmärksamt på dina känslor och sinnesstämningar genom de hormoner som avsöndras i din kropp och når fostret via moderkakan.
Vikt- och längdvariationerna är mycket stora nu men normalt väger bebisen ungefär 1,9 - 2,5 kg och är ca 45 cm lång. Navelsträngen är tjock som en tumme och är cirka 50 centimeter lång.
Att hon rör på sej och känner av vilket humör jag är på är det absolut ingen tvekan om. Hon verkar vara lite mer av en kvällsmänniska, och tidig morgon. Mitt på dagen är det inte lika livat.
Du är i vecka 35
Du har 39 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Nu ökar du snabbare i vikt, upp till drygt ett halvt kilo varje vecka. Av det går cirka 300 gram till barnet. Om du ökar väldigt mycket i vikt kan det bero på att du samlar på dig vätska.
Många får halsbränna, magen känns ofta full och det är svårt att hitta sköna ställningar på natten. Du får räkna med att vakna några gånger per natt för att kissa och vända dig i sängen.
Men...så har det ju vart i typ en månad, om inte mer.
Barnet: Fingernaglarna har nu vuxit ut helt och hållet på barnet. Barnets benmärg börjar producera röda blodkroppar. Du känner nu varje dag hur barnet rör på sig och det är inte ovanligt att du lagt märke till att ditt barn har en speciell dygnsrytm, som ofta fortsätter efter att barnet är fött. Huden, som innan varit ganska skrynklig, börjar så sakta räta ut sig.
Barnet är nu mycket uppmärksamt på dina känslor och sinnesstämningar genom de hormoner som avsöndras i din kropp och når fostret via moderkakan.
Vikt- och längdvariationerna är mycket stora nu men normalt väger bebisen ungefär 1,9 - 2,5 kg och är ca 45 cm lång. Navelsträngen är tjock som en tumme och är cirka 50 centimeter lång.
Att hon rör på sej och känner av vilket humör jag är på är det absolut ingen tvekan om. Hon verkar vara lite mer av en kvällsmänniska, och tidig morgon. Mitt på dagen är det inte lika livat.
vecka 34
Du är på dag 236 av 280. (84,3%).
Du är i vecka 34.
Du har gått 33 fulla veckor och 4 fulla dagar (v33+4).
Du är i 8:e kalendermånaden.
Du är i 9:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Tors 22 apr 2010
Du har 44 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Under slutet av graviditeten är det vanligt att värkarna ändrar sig en aning, ibland kan det kännas som om lungorna trycks uppåt och man får svårt att andas för en stund. Det kan vara svårt att skilja förvärkarna från riktiga värkar. De kan komma tätt och upplevas som intensiva, ett sätt att särskilja dem är att ta ett varmt bad, det får förvärkar att avta medan riktiga värkar fortsätter.
Behöver jag säga att det inte är så mycket sånt? Mest anfådd och otymplig, det är nån form av mage i vägen för allting man vill göra =P och "ta ett varmt bad"? nej vet du vad, jag betackar mej för sånt =P
Många börjar fundera allt mer på förlossningen. Det är vanligt att man är orolig för att något ska hända. Du kan vara orolig för att du har mått ”för bra” och tänka att ”det får inte vara så här lätt”. Eller så tänker du motsatsen, ”allt har varit så jobbigt, det kanske inte är meningen att jag ska få vara glad”. Det är vanligt och helt normalt.
Nope, jag tänker faktiskt inte så mycket alls på det. En grej man ska göra bara. Jag är faktiskt inte nervös över själva förlossningsgrjen, det är en del kvinnor som gjort det innan mej och bevisligen har de flesta av dem klarat det finfint. Jag är mer nervös över alla människor på sjukhuset som ska tycka och tänka eller vara i vägen. Det är nämligen lite svårt att få läkare att förstå att "jag kan själv och tänker inte lyssna så mycket på dej ändå..."
Barnet: Barnet är väl medveten om förvärkarna, men det tycks inte vara obehagligt på något sätt. Barnet mäter cirka 41 cm och väger mellan 1,7 ch 2,2 kg. Huden har antagit en mer rosa ton genom inlagring av underhudsfett, vid denna tidpunkt kan barnet utan vidare överleva utanför livmodern. Nu reagerar barnet olika på mammas, pappas/partners samt främmande personers röster.
I magen ligger barnet och lyssnar till mammans kurrande mage, hjärtslag och andra ljud. Alla inre organ, förutom lungorna, har utvecklat sig färdiga. Nu kan bebisens puppiller dras ihop och vidgas.
Du är i vecka 34.
Du har gått 33 fulla veckor och 4 fulla dagar (v33+4).
Du är i 8:e kalendermånaden.
Du är i 9:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Tors 22 apr 2010
Du har 44 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Under slutet av graviditeten är det vanligt att värkarna ändrar sig en aning, ibland kan det kännas som om lungorna trycks uppåt och man får svårt att andas för en stund. Det kan vara svårt att skilja förvärkarna från riktiga värkar. De kan komma tätt och upplevas som intensiva, ett sätt att särskilja dem är att ta ett varmt bad, det får förvärkar att avta medan riktiga värkar fortsätter.
Behöver jag säga att det inte är så mycket sånt? Mest anfådd och otymplig, det är nån form av mage i vägen för allting man vill göra =P och "ta ett varmt bad"? nej vet du vad, jag betackar mej för sånt =P
Många börjar fundera allt mer på förlossningen. Det är vanligt att man är orolig för att något ska hända. Du kan vara orolig för att du har mått ”för bra” och tänka att ”det får inte vara så här lätt”. Eller så tänker du motsatsen, ”allt har varit så jobbigt, det kanske inte är meningen att jag ska få vara glad”. Det är vanligt och helt normalt.
Nope, jag tänker faktiskt inte så mycket alls på det. En grej man ska göra bara. Jag är faktiskt inte nervös över själva förlossningsgrjen, det är en del kvinnor som gjort det innan mej och bevisligen har de flesta av dem klarat det finfint. Jag är mer nervös över alla människor på sjukhuset som ska tycka och tänka eller vara i vägen. Det är nämligen lite svårt att få läkare att förstå att "jag kan själv och tänker inte lyssna så mycket på dej ändå..."
Barnet: Barnet är väl medveten om förvärkarna, men det tycks inte vara obehagligt på något sätt. Barnet mäter cirka 41 cm och väger mellan 1,7 ch 2,2 kg. Huden har antagit en mer rosa ton genom inlagring av underhudsfett, vid denna tidpunkt kan barnet utan vidare överleva utanför livmodern. Nu reagerar barnet olika på mammas, pappas/partners samt främmande personers röster.
I magen ligger barnet och lyssnar till mammans kurrande mage, hjärtslag och andra ljud. Alla inre organ, förutom lungorna, har utvecklat sig färdiga. Nu kan bebisens puppiller dras ihop och vidgas.
vecka 33
fast jag egentligen precis har inlett vecka 34 då....
Barnet: Barnet ökar snabbt i vikt och väger drygt två kilo och är cirka 42 cm långt. Om det skulle födas nu behöver det lite andningshjälp, värme och hjälp med att få i sig mjölk under några veckors tid. Det finns inte längre så mycket utrymme för barnet att vända sig i livmodern, barnet ställer därför slutgiltigt in sig i förlossningsställning. Vanligast är att barnet vänder sig med huvudet neråt. Tre-fyra procent förblir kvar i sätesställning.
Det har gjorts en del mätningar på hjärnaktiviteten på barn i vecka 33 och det visar att det händer saker även när den lille sover. Många spekulerar i att det redan nu kan drömma. Bebisen skall redan nu i vaket tillstånd uppfatta dag och natt, ljus och mörker.
Om mamman står det om massa problem man kan ha... jag känner inte igen nånting. Stödstrumpor för svullna ben och fötter verkar vara det som det tjatas mest om. Mina fötter visste inte om att MAN ska få det så dom bestämde sej för att krympa istället. Det märkte jag igår när jag använde mina stövlar, så jag har oväntat nog inga vanliga gravidkämpor... Hårt liv detta =P Ett nytt paket samarin är införskaffat, så nu klarar jag det mesta igen =) Annars är det bara som vanligt nu för tiden, revbenen på höger sida kommer nog gå av vilken sekund som helst, men det har jag vant mej vid. Lite tröttare, mycket morgonpiggare (vilket gör att jag givetvis är tröttare på kvällarna, jag har inte gått upp klockan sju varje morgon sen jag var tio!)
Sen är det viktigt att äta mycket kolhydrater, gärna frukt och sånt. Jäpp, det blir björnbär och jordgubbar till frukost. Jag vågar vägra äta bröd så länge som möjligt, men den lilla damen lysssnar inte riktigt på det och därför jag nu köpt Skogaholmslimpa för första gången i mitt vuxna liv. Och ätit två mackor. Det har jag inte heller gjort sen... jag vet inte, tidernas begynnelse?
Barnet: Barnet ökar snabbt i vikt och väger drygt två kilo och är cirka 42 cm långt. Om det skulle födas nu behöver det lite andningshjälp, värme och hjälp med att få i sig mjölk under några veckors tid. Det finns inte längre så mycket utrymme för barnet att vända sig i livmodern, barnet ställer därför slutgiltigt in sig i förlossningsställning. Vanligast är att barnet vänder sig med huvudet neråt. Tre-fyra procent förblir kvar i sätesställning.
Det har gjorts en del mätningar på hjärnaktiviteten på barn i vecka 33 och det visar att det händer saker även när den lille sover. Många spekulerar i att det redan nu kan drömma. Bebisen skall redan nu i vaket tillstånd uppfatta dag och natt, ljus och mörker.
Om mamman står det om massa problem man kan ha... jag känner inte igen nånting. Stödstrumpor för svullna ben och fötter verkar vara det som det tjatas mest om. Mina fötter visste inte om att MAN ska få det så dom bestämde sej för att krympa istället. Det märkte jag igår när jag använde mina stövlar, så jag har oväntat nog inga vanliga gravidkämpor... Hårt liv detta =P Ett nytt paket samarin är införskaffat, så nu klarar jag det mesta igen =) Annars är det bara som vanligt nu för tiden, revbenen på höger sida kommer nog gå av vilken sekund som helst, men det har jag vant mej vid. Lite tröttare, mycket morgonpiggare (vilket gör att jag givetvis är tröttare på kvällarna, jag har inte gått upp klockan sju varje morgon sen jag var tio!)
Sen är det viktigt att äta mycket kolhydrater, gärna frukt och sånt. Jäpp, det blir björnbär och jordgubbar till frukost. Jag vågar vägra äta bröd så länge som möjligt, men den lilla damen lysssnar inte riktigt på det och därför jag nu köpt Skogaholmslimpa för första gången i mitt vuxna liv. Och ätit två mackor. Det har jag inte heller gjort sen... jag vet inte, tidernas begynnelse?
vecka 32
61 dagar kvar till beräknad förlossning... ofattbart på nått sätt =)
Kroppen: Man kan lätt bli andfådd när man gör något ansträngande trots att lungkapaciteten har ökat. Att man blir andfådd är helt normalt, barnet får lika mycket syre oavsett hur flåsig man känner sig.
I slutet av graviditeten kan trycket på pulsådern bli för stort om man ligger på rygg, vilket kan göra att både du och barnet mår illa.
Anfådd, absolut! Låter juh nästan som en maratonlöpare när jag har gått upp för trapporna här hemma. Ryggläge har väl aldrig vart min grej, förutom när man ska sola kanske... och det är inte riktigt väder för det ändå =P Men vi märkte av det redan när vi var på ultraljudet, blev alldeles yr, blek och illamående av att ligga på rygg där i några minuter.
Barnet: Vid den här tidpunkten väger barnet cirka 1500-1600 gram och är ungefär 40-42 centimeter långt. Nu har barnet något bättre kontroll över sin kroppstemperatur. Lungorna är färdiga och barnet ligger nu och tränar dem genom att andas ner fostervatten i dem, ofta med hicka som följd. Tånaglarna växer allt mer. Barnets sparkar blir nu mer som kraftiga knuffar och man kan lätt särskilja olika kroppsdelar från varandra. Ibland kan man kanske känna något spetsigt som rör sig hastigt tvärs över hela magen, det kan vara ett knä eller en fot. Genom att barnet hickar kan man också få en uppfattning åt vilket håll barnet är vinklat, hickningarna känns som mest från barnets rygg.
Hmm, det låter som att det börjar bli dags för dom där alienescapesen.... mycket läskigt. Som sagt, det rör på sej mycket där inne men jag är nog inte lika fashinerad av det som jocke. Hon är en mycket bestämd dam redan (oj, vilken överraskning med dessa två uppsättningar av envishet i DNA:t) som mer än gärna väcker mej om nätterna när hon tycker att det är dags att vända på mej. Hon sparkar hårt och länge tills vi ligger som hon vill. Detsamma gäller när hon tycker att jag inte sitter bekvämt nog, det är bara att flytta på sej tills hon blir nöjd =)
Kroppen: Man kan lätt bli andfådd när man gör något ansträngande trots att lungkapaciteten har ökat. Att man blir andfådd är helt normalt, barnet får lika mycket syre oavsett hur flåsig man känner sig.
I slutet av graviditeten kan trycket på pulsådern bli för stort om man ligger på rygg, vilket kan göra att både du och barnet mår illa.
Anfådd, absolut! Låter juh nästan som en maratonlöpare när jag har gått upp för trapporna här hemma. Ryggläge har väl aldrig vart min grej, förutom när man ska sola kanske... och det är inte riktigt väder för det ändå =P Men vi märkte av det redan när vi var på ultraljudet, blev alldeles yr, blek och illamående av att ligga på rygg där i några minuter.
Barnet: Vid den här tidpunkten väger barnet cirka 1500-1600 gram och är ungefär 40-42 centimeter långt. Nu har barnet något bättre kontroll över sin kroppstemperatur. Lungorna är färdiga och barnet ligger nu och tränar dem genom att andas ner fostervatten i dem, ofta med hicka som följd. Tånaglarna växer allt mer. Barnets sparkar blir nu mer som kraftiga knuffar och man kan lätt särskilja olika kroppsdelar från varandra. Ibland kan man kanske känna något spetsigt som rör sig hastigt tvärs över hela magen, det kan vara ett knä eller en fot. Genom att barnet hickar kan man också få en uppfattning åt vilket håll barnet är vinklat, hickningarna känns som mest från barnets rygg.
Hmm, det låter som att det börjar bli dags för dom där alienescapesen.... mycket läskigt. Som sagt, det rör på sej mycket där inne men jag är nog inte lika fashinerad av det som jocke. Hon är en mycket bestämd dam redan (oj, vilken överraskning med dessa två uppsättningar av envishet i DNA:t) som mer än gärna väcker mej om nätterna när hon tycker att det är dags att vända på mej. Hon sparkar hårt och länge tills vi ligger som hon vill. Detsamma gäller när hon tycker att jag inte sitter bekvämt nog, det är bara att flytta på sej tills hon blir nöjd =)
Vecka 31
Du: Kanske känner du av förvärkarna mer regelbundet nu. Det är inget konstigt om du fortfarande inte har några förvärkar, alla upplever dom inte. Många kvinnor tycker att dom nu är stora och otympliga. En del får också väldigt ont av foglossning. Lungkapacitet har ökat och detta behövs både för barn och moder.
Nej nej nej, ingenting. Blir mest yr om jag inte äter stup i kvarten, jäklar vad det går åt grönsaker i det här hemmet kan jag lova...
Du är på dag 213 av 280. (76,1%).
Du är i vecka 31.
Du har gått 30 fulla veckor och 2 fulla dagar (v30+2).
Du är i 7:e kalendermånaden.
Du är i 8:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Tors 22 apr 2010
Du har 67 dagar kvar till beräknad förlossning. (JÄKLAR!! hahahahah)
Bebisen: Barnet väger cirka 1,5 kg och mäter ungefär 40 cm. En del bebisar sparkar fortfarande vilt omkring sig och sparkarna kan både kännas obehagliga samt göra rejält ont. En del bebisar upplever nu platsbristen i livmodern mer påtaglig och lugnar ner sig. Lungorna är färdiga och barnet ligger nu och tränar lungorna, genom att "andas" ner fostervatten i dem. Kanske kan du därför känna mer tydligt att barnet hickar, vilket är helt normalt. Barnet reagerar olika på olika musikstycken och instrument och det är viktigt att du pratar och sjunger med magen eftersom barnet rimligtvis kan känna igen sin mammas (och även pappas) röst.
Barnet kan påverkas och bli ”dåsigt” om du ätit mycket mat. Håret på huvudet kan vid det här laget ha blivit några centimeter.
Givetvis är inte ninjan så våldsam av sej, än. Hon är lugn och stilla för det mesta, när hon slipper handla på Kvantum...Då leker hon energitjuv så att jag får nyttja den fräsiga träbänken vid charkdisken ett tag tills damen i fråga har lugnat ner sej.
Nej nej nej, ingenting. Blir mest yr om jag inte äter stup i kvarten, jäklar vad det går åt grönsaker i det här hemmet kan jag lova...
Du är på dag 213 av 280. (76,1%).
Du är i vecka 31.
Du har gått 30 fulla veckor och 2 fulla dagar (v30+2).
Du är i 7:e kalendermånaden.
Du är i 8:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Tors 22 apr 2010
Du har 67 dagar kvar till beräknad förlossning. (JÄKLAR!! hahahahah)
Bebisen: Barnet väger cirka 1,5 kg och mäter ungefär 40 cm. En del bebisar sparkar fortfarande vilt omkring sig och sparkarna kan både kännas obehagliga samt göra rejält ont. En del bebisar upplever nu platsbristen i livmodern mer påtaglig och lugnar ner sig. Lungorna är färdiga och barnet ligger nu och tränar lungorna, genom att "andas" ner fostervatten i dem. Kanske kan du därför känna mer tydligt att barnet hickar, vilket är helt normalt. Barnet reagerar olika på olika musikstycken och instrument och det är viktigt att du pratar och sjunger med magen eftersom barnet rimligtvis kan känna igen sin mammas (och även pappas) röst.
Barnet kan påverkas och bli ”dåsigt” om du ätit mycket mat. Håret på huvudet kan vid det här laget ha blivit några centimeter.
Givetvis är inte ninjan så våldsam av sej, än. Hon är lugn och stilla för det mesta, när hon slipper handla på Kvantum...Då leker hon energitjuv så att jag får nyttja den fräsiga träbänken vid charkdisken ett tag tills damen i fråga har lugnat ner sej.
vecka 30
Vecka 30
Du: Nu är tre fjärdedelar avklarat av graviditeten. Många kvinnor upplever nu att vrister och ben svullnar. För att motverka detta bör man dricka mycket vatten, helst kallt. Stödstrumpor som finns att köpa på Apoteket är också att rekommendera.
Jag kan svara nej på det där... Inget svullet här inte.
Bebisen: Det börjar bli trångt i magen men än så länge kan bebisen slå kullerbyttor. Huvudet är nästan 8 cm i diameter och fötterna nästan 6 cm långa. Hjärnan vecklar ihop sig för att rymmas i bebisens kranie. Lungorna fortsätter att utvecklas och förbereder sig för att kunna andas.Slutligen kan barnet kontrollera sin kroppstemperatur. Barnet väger ca 1300 gram och är ungefär 37 cm långt.
Barnet vaggas till sömns av mammans rörelser och vaknar ofta när hon lägger sig. Den dygnsrytm som barnet har i slutet av graviditeten kan även hålla i sig efter födseln, men det är inte säkert. Barnet hör många ljud inifrån mammans kropp, bland annat ljud från mammans hjärta och mage. Ljud från magen kan i vissa fall uppgå till så mycket som 80 decibel vilket kan jämföras med en kraftigt trafikerad gata.
Jäpp, thats how the läge is för ninjabebisen =) Personligen är jag juh väldigt ogravid fortfarande, min kropp sköter allt det här alldeles självmant och utan komplikationer. Väldigt bra, tycker jag.
Shit, jag ska få en dotter. Jag ska bli mamma till en flicka. Vilken jäkla grej =)
Du: Nu är tre fjärdedelar avklarat av graviditeten. Många kvinnor upplever nu att vrister och ben svullnar. För att motverka detta bör man dricka mycket vatten, helst kallt. Stödstrumpor som finns att köpa på Apoteket är också att rekommendera.
Jag kan svara nej på det där... Inget svullet här inte.
Bebisen: Det börjar bli trångt i magen men än så länge kan bebisen slå kullerbyttor. Huvudet är nästan 8 cm i diameter och fötterna nästan 6 cm långa. Hjärnan vecklar ihop sig för att rymmas i bebisens kranie. Lungorna fortsätter att utvecklas och förbereder sig för att kunna andas.Slutligen kan barnet kontrollera sin kroppstemperatur. Barnet väger ca 1300 gram och är ungefär 37 cm långt.
Barnet vaggas till sömns av mammans rörelser och vaknar ofta när hon lägger sig. Den dygnsrytm som barnet har i slutet av graviditeten kan även hålla i sig efter födseln, men det är inte säkert. Barnet hör många ljud inifrån mammans kropp, bland annat ljud från mammans hjärta och mage. Ljud från magen kan i vissa fall uppgå till så mycket som 80 decibel vilket kan jämföras med en kraftigt trafikerad gata.
Jäpp, thats how the läge is för ninjabebisen =) Personligen är jag juh väldigt ogravid fortfarande, min kropp sköter allt det här alldeles självmant och utan komplikationer. Väldigt bra, tycker jag.
Shit, jag ska få en dotter. Jag ska bli mamma till en flicka. Vilken jäkla grej =)
alla goda ting är tre
å vilken underbar dag det blev =)
den bästa nyheten av dom alla var att den lilla bebisen mår hur bra som helst. dom kunde inte hitta någonting annorlunda eller "fel", vilket var det enda jag ville höra egentligen. efter det spelade ingenting någon roll. bebisen var frisk, mådde bra, tycker om att röra på sej och vill inte alls bli fotograferad (vilket min kära mor informerade mej om att inte jag heller tyckte om när jag bodde i hennes mage)
nästa nyhet vi fick vad det var för en sort. det tog sin lilla tid kan jag lova, bebisen kände inte alls för att visa upp "the smelly parts" =P. barnmorskan (eller vad nu ultraljudsmänniskorna kallas) fick smälla till magen flera gånger, ruska lite för att få bebisen att vända sej eller sluta sprattla med benen. och till slut fick vi reda på att det var en liten tjej som låg där inne. vi ska få en liten dotter. det hade absolut inte spelat någon roll om det hade vart en liten pojke så klart, men det blev så mycket verkligare när vi både fick se den och veta vad det var för en typ =)
den sista nyheten för dagen blev hur långt gången jag är, och när lillninjan tänker komma ut i världen. återigen så är det snabba ryck som gäller. det nya ankomstdatumet är numera torsdagen den 22 april.
våran tidräkning har alltså gått till så här, håll i hatten för här går det undan mina damer och herrar
- 26 januari, gör graviditetstest som säger att jag är minst 3 veckor gravid (det är lite skrattretande så här i efterhand)
- 27 januari, pratar med barnmorskan på telefonen och hon tycker det verkar som att jag minst har varit gravid sen i december... så typ två månader, 8-10 veckor nått sånt.
- 5 februari, runt 13.30. barnmorskan säger att jag borde vara gravid i 12e veckan ungefär.
- 5 februari, runt 14:00. barnmorskorna säger att jag nog är gravid i ungefär vecka 27
- 10 februari, runt 15:30. ultraljudsbarnmorskan säger att datorn räknat ut att jag borde vara i vecka 30.
så på 16 dagar har det hunnit gå ungefär sju månader. min lilla tjej har superkrafter som hette duga, det kan ni skriva upp =)
självklart fick vi en bild på tjejen, om än inte så bra eftersom att hon inte ville vara med på bild... dock fick jag inte skrivaren att skicka den till mej, så det får tant ewa hjälpa mej med att göra imorgon =) sen får ni också se hur ninjan ser ut live =)
den bästa nyheten av dom alla var att den lilla bebisen mår hur bra som helst. dom kunde inte hitta någonting annorlunda eller "fel", vilket var det enda jag ville höra egentligen. efter det spelade ingenting någon roll. bebisen var frisk, mådde bra, tycker om att röra på sej och vill inte alls bli fotograferad (vilket min kära mor informerade mej om att inte jag heller tyckte om när jag bodde i hennes mage)
nästa nyhet vi fick vad det var för en sort. det tog sin lilla tid kan jag lova, bebisen kände inte alls för att visa upp "the smelly parts" =P. barnmorskan (eller vad nu ultraljudsmänniskorna kallas) fick smälla till magen flera gånger, ruska lite för att få bebisen att vända sej eller sluta sprattla med benen. och till slut fick vi reda på att det var en liten tjej som låg där inne. vi ska få en liten dotter. det hade absolut inte spelat någon roll om det hade vart en liten pojke så klart, men det blev så mycket verkligare när vi både fick se den och veta vad det var för en typ =)
den sista nyheten för dagen blev hur långt gången jag är, och när lillninjan tänker komma ut i världen. återigen så är det snabba ryck som gäller. det nya ankomstdatumet är numera torsdagen den 22 april.
våran tidräkning har alltså gått till så här, håll i hatten för här går det undan mina damer och herrar
- 26 januari, gör graviditetstest som säger att jag är minst 3 veckor gravid (det är lite skrattretande så här i efterhand)
- 27 januari, pratar med barnmorskan på telefonen och hon tycker det verkar som att jag minst har varit gravid sen i december... så typ två månader, 8-10 veckor nått sånt.
- 5 februari, runt 13.30. barnmorskan säger att jag borde vara gravid i 12e veckan ungefär.
- 5 februari, runt 14:00. barnmorskorna säger att jag nog är gravid i ungefär vecka 27
- 10 februari, runt 15:30. ultraljudsbarnmorskan säger att datorn räknat ut att jag borde vara i vecka 30.
så på 16 dagar har det hunnit gå ungefär sju månader. min lilla tjej har superkrafter som hette duga, det kan ni skriva upp =)
självklart fick vi en bild på tjejen, om än inte så bra eftersom att hon inte ville vara med på bild... dock fick jag inte skrivaren att skicka den till mej, så det får tant ewa hjälpa mej med att göra imorgon =) sen får ni också se hur ninjan ser ut live =)
tecken och sånt
så här i efterhand kanske man kan komma på fler saker, men det enda som har varit annorlunda sen i typ augusti (när ninjabebisen antagligen blev till) är att jag på varit lite (okej, mycket) tröttare, haft halsbränna ofta och sen i december varit yr och matt en del. både tröttheten och halsbrännan har jag skyllt på jobbet, men när jag bröjade vara yr ofta sa jocke att vi borde gå till sjukhuset och kolla upp det där.
eftersom att jag är jätterädd för att gå till sjukhus när jag inte själv vet vad det är för fel på mej drog jag ut på det så mycket som möjligt.
varning för menssnack i ett stycke...
jag hade som sagt mens fram tills december, även om den var mycket sparsam. grejen är juh att jag inte har speciellt mycket i vanliga fall heller, men nu i efterhand kan jag juh komma på att det lilla som kom i september och oktober var fjantigt lite och var antagligen inte mens utan nått annat.
slut på menssnack, men här pratas det lite om illamående istället...
jag har inte spytt på mornarna. jag har ibland mått illa efter att ha ätit lunch, men å andra sidan är inte det något ovanligt. jag brukar kunna få ont i magen eller må illa när jag äter i vanliga fall också, eftersom att jag och min mage inte är de bästa av vänner alla gånger.
visst, jag märkte väl under senare delen av hösten att jag blivit rundare om magen, men de förklarades juh lätt med att jag faktiskt har ett stillasittande kontorsjobb och knappast är den flitigaste motionären av dem alla. i efterhand kan jag juh fundera på varför jag aldrig undrade över att det bara var över magen vikten verkade lägga sej...
inga konstiga matvanor, inga hysteriska humörssvängningar (återigen, hade jag haft såna hade inte det avvikt speciellt mycket från vardagen ändå, jag har juh vart sån sen födseln för jösse namn)
nu i januari först har jag märkt av en viss anfåddhet och hjärtklappning, vilket banrmorskan sa var alldeles normalt.
nu ska vi prata kiss =)
nej, ska jag vara alldeles ärlig så är den enda stora förändringen hur ofta jag måste gå på toa. från att i hela mitt liv ha varit en sån som går och kissar på morgonen och sen nästa gång när man kommer hem igen på eftermiddagen, och kanske två gånger till under dagen (om man inte konsumerar alkohol vill säga) har jag på senare tid (typ sen i november kanske?) blivit en sån där varannan-timme-kissare. väldigt ovant för mej, och de få gånger jag reflekterat över det resonerade jag som så att tjaaa, jag blir juh äldre. är det nått fel med njurarna får dom väl ge fler tecken på det, här uppsöks ingen doktor förrän det absolut måstes.
slut på allt konstigt snack, inga vätskor eller annat jox =)
men tänk vilken tur man kan ha =) inget fel, ingen viktuppgång på grund av det vanliga osunda levernet, utan ett barn. en ninjabebis som sköter sej själv från första stund. hmmm, kan det vara så att både mina och jockes "jag kan själv"- gener spelar någon roll här? nee, knappast! så osjälvständstiga som vi alltid varit är väll det föga troligt.
och vilken tur jag igen, jag som inte ville vara gravid slipper vara det så länge, och ska det fortsätta vara så här enkelt blir det nog inte så läskigt som alla säger =)
eftersom att jag är jätterädd för att gå till sjukhus när jag inte själv vet vad det är för fel på mej drog jag ut på det så mycket som möjligt.
varning för menssnack i ett stycke...
jag hade som sagt mens fram tills december, även om den var mycket sparsam. grejen är juh att jag inte har speciellt mycket i vanliga fall heller, men nu i efterhand kan jag juh komma på att det lilla som kom i september och oktober var fjantigt lite och var antagligen inte mens utan nått annat.
slut på menssnack, men här pratas det lite om illamående istället...
jag har inte spytt på mornarna. jag har ibland mått illa efter att ha ätit lunch, men å andra sidan är inte det något ovanligt. jag brukar kunna få ont i magen eller må illa när jag äter i vanliga fall också, eftersom att jag och min mage inte är de bästa av vänner alla gånger.
visst, jag märkte väl under senare delen av hösten att jag blivit rundare om magen, men de förklarades juh lätt med att jag faktiskt har ett stillasittande kontorsjobb och knappast är den flitigaste motionären av dem alla. i efterhand kan jag juh fundera på varför jag aldrig undrade över att det bara var över magen vikten verkade lägga sej...
inga konstiga matvanor, inga hysteriska humörssvängningar (återigen, hade jag haft såna hade inte det avvikt speciellt mycket från vardagen ändå, jag har juh vart sån sen födseln för jösse namn)
nu i januari först har jag märkt av en viss anfåddhet och hjärtklappning, vilket banrmorskan sa var alldeles normalt.
nu ska vi prata kiss =)
nej, ska jag vara alldeles ärlig så är den enda stora förändringen hur ofta jag måste gå på toa. från att i hela mitt liv ha varit en sån som går och kissar på morgonen och sen nästa gång när man kommer hem igen på eftermiddagen, och kanske två gånger till under dagen (om man inte konsumerar alkohol vill säga) har jag på senare tid (typ sen i november kanske?) blivit en sån där varannan-timme-kissare. väldigt ovant för mej, och de få gånger jag reflekterat över det resonerade jag som så att tjaaa, jag blir juh äldre. är det nått fel med njurarna får dom väl ge fler tecken på det, här uppsöks ingen doktor förrän det absolut måstes.
slut på allt konstigt snack, inga vätskor eller annat jox =)
men tänk vilken tur man kan ha =) inget fel, ingen viktuppgång på grund av det vanliga osunda levernet, utan ett barn. en ninjabebis som sköter sej själv från första stund. hmmm, kan det vara så att både mina och jockes "jag kan själv"- gener spelar någon roll här? nee, knappast! så osjälvständstiga som vi alltid varit är väll det föga troligt.
och vilken tur jag igen, jag som inte ville vara gravid slipper vara det så länge, och ska det fortsätta vara så här enkelt blir det nog inte så läskigt som alla säger =)
