länken
så, här kommer man hitta allt man vill veta om Lenore i framtiden.
tack för alla gratualtioner igen, och tack för att ni hängde med under den korta (men enligt mej lagom långa) graviditeten.
nu sparkar vi igång nya äventyr, med en helt ny liten människa =) hoppas ni vill vara med!
tack för alla gratualtioner igen, och tack för att ni hängde med under den korta (men enligt mej lagom långa) graviditeten.
nu sparkar vi igång nya äventyr, med en helt ny liten människa =) hoppas ni vill vara med!
sista kapitlet om ninjabebisen
söndagen 2 maj, klockan 03:14
det ligger nånting varmt, kletigt och fullständigt underbart på min bröstkorg. det lilla livet rosslar till och blir alldeles verklig när hon börjar skrika lite tyst. det är vår dotter som ligger där, Lenore är äntligen här. hon är frisk, underbar, 51 cm lång och 3785 gram tung, har massa mörkt hår på hela huvudet och hennes föräldrar är dom lyckligaste i hela världen. som av en händelse råkade just lenore bli världens underbaraste och sötaste bebis, alla kategorier.
ungefär från 19:00 och framåt, lördagen 1 maj
jag hade ont i magen hela dagen, det kändes liksom som att det var nått på gång så jag valde att inte gå med i första maj- tågen, i år heller =P
helt ärligt kommer jag inte ihåg så mycket... började få värkar runt sjutiden och ungefär då började vi vänta på riktigt.
runt åtta kom värkarna med jämna mellanrum och eskalerade i styrka, så vi ringde till förlossningen och pratade lite. vi valde att vänta lite till. runt nio tror jag klockan var när jag ringde min kära mor för att förbereda henne på att vi nog skulle bli med bebis snart.
till alla er som bor på långt avstånd från era mammor, och ska till att ge dem barnbarn... ring dom inte för tidigt. jag tror att mamma hann med att ringa tusen gånger innan vi stängde av telefonen (för att vi vart inskrivna...) och dessutom skrämde hon upp morfar också... jag säger då det =P
jaja, hur som helst... vad kan klockan ha varit när vi gick in? halv elva nånting ditåt.
sista bilden på ninjabebisen i magen
vi blev inskrivna och värkarna tog fart på allvar. jag skulle kunna beskriva hur ont det gjorde med alla svordomar som finns i hela världen. men grejen är att jag knappt kommer ihåg nått av det. har man frågor om förlossningen får man helt enkelt fråga jocke, för jag var inte där. knappt.
som jag hade hoppats bestämde sej min kropp för att rädda mej från förlossningen. den förstod dock att hjärnan va tvungen att vara med, så tillsammans kokade dom på en finurlig liten plan. när det började göra så ont att jag kräktes kopplade hjärnan bort mej helt enkelt och gick in i silent mode. jocke sa att det inte gick att få ögonkontakt med mej, jag var "inte anträffbar", men jag lyssnade och gjorde som jag blev tillsagd.
lustgasen didn't do the trick, så jocke frågade efter ryggbedövningen. jag tror att det tog kanske en evighet tills den där jäkla narkosläkaren kom, och väl där var han väl... tja, värdelös. det enda jag minns är att det inte gick så bra, han va tvungen att kötta in den där 15 cm långa nålen mellan ryggkotorna på mej kanske fyra gånger innan han lyckades. okej, han var inte värdelös, det var antagligen svårt och så... men han kommer inte få nått julkort av mej kan man väl säga...
när bedövningen kickade in blev jag lite piggare, och kunde prata lite. jag minns inte så mycket av det ändå, men väldigt kort därefter var det dags.
jag vill minnas att krystvärkarna inte ens gjorde hälften så ont, dom var mest annorlunda. man visste vad man skulle göra och det kändes bättre än att bara ligga och ha ont.
helt plötsligt säger barnmorskorna oj, vilken kaluffs eller nånting ditåt. och sen skulle jag minsann ta i allt vad jag kunde.
behöver jag säga att jocke var världsbäst precis hela tiden? det jag minns av hela förlossningen är hur bra han var, och hur mycket jag ville säga det till honom men kunde liksom inte få fram det. hade jag varit en mer generös människa hade jag nog kunna erbjuda mej att låna ut honom till andras förlossningar, men det tänker jag inte. ni får skaffa egna =P
och sen helt plötsligt var klockan 03:14 och jag fattade allt och ingenting på samma gång. det låg en liten människa på min bröstkorg, och hon var min. världens vackraste människa låg där och var allt vi nånsin velat ha.
http://skane.webbisar.nu/dynamaster/image_archive/original/100503_6754_1584.jpg
så, det var slutet på berättelsen om ninjabebisen... och början på berättelsen om Lenore. Lenore kommer få en helt egen blogg, och givetvis länkas ni till den härifrån. men inte just nu, för nu ska familjen lägga sej och mysa ett tag och bara ha det rackarns gött. nu är det fulländat, nu är det som det ska vara =)
och TUSEN tack för alla fina gratulationer =)
det ligger nånting varmt, kletigt och fullständigt underbart på min bröstkorg. det lilla livet rosslar till och blir alldeles verklig när hon börjar skrika lite tyst. det är vår dotter som ligger där, Lenore är äntligen här. hon är frisk, underbar, 51 cm lång och 3785 gram tung, har massa mörkt hår på hela huvudet och hennes föräldrar är dom lyckligaste i hela världen. som av en händelse råkade just lenore bli världens underbaraste och sötaste bebis, alla kategorier.
ungefär från 19:00 och framåt, lördagen 1 maj
jag hade ont i magen hela dagen, det kändes liksom som att det var nått på gång så jag valde att inte gå med i första maj- tågen, i år heller =P
helt ärligt kommer jag inte ihåg så mycket... började få värkar runt sjutiden och ungefär då började vi vänta på riktigt.
runt åtta kom värkarna med jämna mellanrum och eskalerade i styrka, så vi ringde till förlossningen och pratade lite. vi valde att vänta lite till. runt nio tror jag klockan var när jag ringde min kära mor för att förbereda henne på att vi nog skulle bli med bebis snart.
till alla er som bor på långt avstånd från era mammor, och ska till att ge dem barnbarn... ring dom inte för tidigt. jag tror att mamma hann med att ringa tusen gånger innan vi stängde av telefonen (för att vi vart inskrivna...) och dessutom skrämde hon upp morfar också... jag säger då det =P
jaja, hur som helst... vad kan klockan ha varit när vi gick in? halv elva nånting ditåt.
sista bilden på ninjabebisen i magen
vi blev inskrivna och värkarna tog fart på allvar. jag skulle kunna beskriva hur ont det gjorde med alla svordomar som finns i hela världen. men grejen är att jag knappt kommer ihåg nått av det. har man frågor om förlossningen får man helt enkelt fråga jocke, för jag var inte där. knappt.
som jag hade hoppats bestämde sej min kropp för att rädda mej från förlossningen. den förstod dock att hjärnan va tvungen att vara med, så tillsammans kokade dom på en finurlig liten plan. när det började göra så ont att jag kräktes kopplade hjärnan bort mej helt enkelt och gick in i silent mode. jocke sa att det inte gick att få ögonkontakt med mej, jag var "inte anträffbar", men jag lyssnade och gjorde som jag blev tillsagd.
lustgasen didn't do the trick, så jocke frågade efter ryggbedövningen. jag tror att det tog kanske en evighet tills den där jäkla narkosläkaren kom, och väl där var han väl... tja, värdelös. det enda jag minns är att det inte gick så bra, han va tvungen att kötta in den där 15 cm långa nålen mellan ryggkotorna på mej kanske fyra gånger innan han lyckades. okej, han var inte värdelös, det var antagligen svårt och så... men han kommer inte få nått julkort av mej kan man väl säga...
när bedövningen kickade in blev jag lite piggare, och kunde prata lite. jag minns inte så mycket av det ändå, men väldigt kort därefter var det dags.
jag vill minnas att krystvärkarna inte ens gjorde hälften så ont, dom var mest annorlunda. man visste vad man skulle göra och det kändes bättre än att bara ligga och ha ont.
helt plötsligt säger barnmorskorna oj, vilken kaluffs eller nånting ditåt. och sen skulle jag minsann ta i allt vad jag kunde.
behöver jag säga att jocke var världsbäst precis hela tiden? det jag minns av hela förlossningen är hur bra han var, och hur mycket jag ville säga det till honom men kunde liksom inte få fram det. hade jag varit en mer generös människa hade jag nog kunna erbjuda mej att låna ut honom till andras förlossningar, men det tänker jag inte. ni får skaffa egna =P
och sen helt plötsligt var klockan 03:14 och jag fattade allt och ingenting på samma gång. det låg en liten människa på min bröstkorg, och hon var min. världens vackraste människa låg där och var allt vi nånsin velat ha.
http://skane.webbisar.nu/dynamaster/image_archive/original/100503_6754_1584.jpg
så, det var slutet på berättelsen om ninjabebisen... och början på berättelsen om Lenore. Lenore kommer få en helt egen blogg, och givetvis länkas ni till den härifrån. men inte just nu, för nu ska familjen lägga sej och mysa ett tag och bara ha det rackarns gött. nu är det fulländat, nu är det som det ska vara =)
och TUSEN tack för alla fina gratulationer =)
det värkar kärlek banne mej
hej hopp.... här vankas det fram och tillbaka i lägenheten med värkar sen klockan sju ungefär. förlossningen har sagt att vi får komma in när vi vill nu, så nu väntar vi lite hemma i tryggheten ett tag till. eller så pass lång tid som det tar innan jag får spader på min kära mor som ringer stup i kvarten =P
aj som faaaan, hej hej... vi hörs om några dagar =)
aj som faaaan, hej hej... vi hörs om några dagar =)
bäst före- datum
allt gick jättebra hos mvc idag, så klart =) barnmorskan gav oss en tid klockan 9:00 nästa fredag (om en vecka) på förlossningen, så om inte förr så kommer dom kolla om hon skulle vilja ta och komma ut då. det känns jäkligt gött att ha fått ett sånt datum faktiskt. nu ser man mållinjen iaf, nu är det upp till henne huruvida hon ska spurta eller slöa.
jag hoppas fortfarande på att hon åtminstone ska sätta igång idag, jocke tror på söndagsbarn... och några bud ligger på 1:a maj. den där murphy (ni vet han som kom det där om alltings jävlighet...) kommer väl säkert se till så att vi går dit på fredag och får besked om att dom vill vänta några dagar till, and then i go crazy....
en hälsning från min käre far är att han och mamma har gift sej nu. de firar sin första bröllopsdag med nära och kära i form av min bror, morsorna och kompaniet... och till middag åt (äter?) dom pizza. jadu, jag blir inte riktigt klok på dom där två, men ordentligt söta är dom iaf. stort grattis och tusen pussar!
så lilla, lilla du. nu har mamma och pappa vart tillsammans i ett år, mormor och morfar är gifta och din morbror och farbror jobbar (på var sitt håll) antagligen på att inte må så bra imorgon genom kemisk obalans i kroppen... skulle du kunna tänka dej att komma ut nu? annars kommer pappa nämligen se till att få med både dej och mej i demonstrationståget imorgon, och vill du verkligen det?
jag hoppas fortfarande på att hon åtminstone ska sätta igång idag, jocke tror på söndagsbarn... och några bud ligger på 1:a maj. den där murphy (ni vet han som kom det där om alltings jävlighet...) kommer väl säkert se till så att vi går dit på fredag och får besked om att dom vill vänta några dagar till, and then i go crazy....
en hälsning från min käre far är att han och mamma har gift sej nu. de firar sin första bröllopsdag med nära och kära i form av min bror, morsorna och kompaniet... och till middag åt (äter?) dom pizza. jadu, jag blir inte riktigt klok på dom där två, men ordentligt söta är dom iaf. stort grattis och tusen pussar!
så lilla, lilla du. nu har mamma och pappa vart tillsammans i ett år, mormor och morfar är gifta och din morbror och farbror jobbar (på var sitt håll) antagligen på att inte må så bra imorgon genom kemisk obalans i kroppen... skulle du kunna tänka dej att komma ut nu? annars kommer pappa nämligen se till att få med både dej och mej i demonstrationståget imorgon, och vill du verkligen det?
kungen har inte gjort sitt jobb, än
nope, still no baby. men jag kom att kungen givetvis får sovmorgon på sin födelsedag, alltså hann han juh givetvis inte tårtljusönska så att det skulle hinna komma en bebis till lunch.
dagen fylls med ett mc- besök om en timme, sen ska vi till kåren och den traditionella brännbollsturneringen. efter det får vi se vad det blir, grilla på olastorpsvägen måhända =) om man bokar upp sej så mycket som möjligt kanske hon tycker att det är roligare att komma ut, för att få vara med och leka.
en sak är då säker iaf, denna valborgsafton firas utan charterdrinkar och tvådagars weekend i karlshamn =)
men det var ett år sen, på pricken till och med. vilken tur att det inte har hänt så mycket sen dess =P
det måste vara så!! klart hon ville vänta med att komma ut tills idag, så att hon kan säga att mamma och pappa åtminstone hade träffats i ett år innan hon kom till världen =) så är det givetvis. va bra, då är problemet löst.
KOM UT NU DÅ!
dagen fylls med ett mc- besök om en timme, sen ska vi till kåren och den traditionella brännbollsturneringen. efter det får vi se vad det blir, grilla på olastorpsvägen måhända =) om man bokar upp sej så mycket som möjligt kanske hon tycker att det är roligare att komma ut, för att få vara med och leka.
en sak är då säker iaf, denna valborgsafton firas utan charterdrinkar och tvådagars weekend i karlshamn =)
men det var ett år sen, på pricken till och med. vilken tur att det inte har hänt så mycket sen dess =P
det måste vara så!! klart hon ville vänta med att komma ut tills idag, så att hon kan säga att mamma och pappa åtminstone hade träffats i ett år innan hon kom till världen =) så är det givetvis. va bra, då är problemet löst.
KOM UT NU DÅ!
tårtljusönskning
näääheee... linn önskade imorse att lillan skulle komma ut idag. det verkar inte funka. funderar på om det verkligen var tårtljus inblandade i det där önskandet. jag tvivlar, eftersom det uppenbarligen inte har funkat... än.
nu ska jag nog skicka ett mejl till kungen och se till så att han önskar sej en förlossning imorgon. gärna innan vi ska åka till MVC eftersom det är inte är lika nära sjukhuset som hemmet... okej kungen, do you fatt? du ska önska ut mitt barn på direkten när silvia och ungarna kommer med tårta på sängen. det ska bli en lunchbebis helt enkelt.
tack på förhand, jag litar på att du gör ett bra jobb =)
nu ska jag nog skicka ett mejl till kungen och se till så att han önskar sej en förlossning imorgon. gärna innan vi ska åka till MVC eftersom det är inte är lika nära sjukhuset som hemmet... okej kungen, do you fatt? du ska önska ut mitt barn på direkten när silvia och ungarna kommer med tårta på sängen. det ska bli en lunchbebis helt enkelt.
tack på förhand, jag litar på att du gör ett bra jobb =)
helnöjd
idag köpte jag det sötaste jag sett i hela mitt liv =)
en humleoverall! den är supersupersöt, alldeles underbar och jätterandig =) dessutom så står det "buzz buzz buzz" under fötterna på den! jag är helnöjd!
titta, den har fötter och antenner! underbart!
och på ryggen har den vingar!!! som man kan ta bort så att det inte blir knöligt =)
så nu kan jag riskfritt ta med henne till parken utan minsta rädsla att tappa bort henne, hon kommer synas på håll =P
dessutom kan man använda henne om man skulle behöva honung, det har nalle puh lärt mej =)
den är hur mysig som helst, så nu tycker jag allt att hon kan komma ut, växa till sej lite så att jag kan leka humla med henne hela dagarna =)
en humleoverall! den är supersupersöt, alldeles underbar och jätterandig =) dessutom så står det "buzz buzz buzz" under fötterna på den! jag är helnöjd!
titta, den har fötter och antenner! underbart!
och på ryggen har den vingar!!! som man kan ta bort så att det inte blir knöligt =)
så nu kan jag riskfritt ta med henne till parken utan minsta rädsla att tappa bort henne, hon kommer synas på håll =P
dessutom kan man använda henne om man skulle behöva honung, det har nalle puh lärt mej =)
den är hur mysig som helst, så nu tycker jag allt att hon kan komma ut, växa till sej lite så att jag kan leka humla med henne hela dagarna =)
bulle i ugnen, UT ur ugnen?
igår kom vi på den smarta idén att baka hela dagen, för att visa att bullar som är i ugnen kommer ut ur ugnen, efter en bestämd tid. hon tog inte till vara på informationen skulle man kunna säga. däremot såg hon till så att pizzan behövde vara inne längre än den rekommenderade tiden. just typiskt...
idag har jocke rullat iväg på äventyr till campus för att leka med dom andra barnen, och mitt äventyr ska bestå av att gå ner till tvättstugan, boka tid och sen gå upp igen. det borde räknas som att springa i trappor utan att för den sakens skull gå av på mitten =)
det kan hända att det blir en del balkongsittande också, men man ska juh passa på när solen skiner =)
okej, balkong först, sen tvättstuga. tvättstugan är juh trots allt kvar längre än solen...
idag har jocke rullat iväg på äventyr till campus för att leka med dom andra barnen, och mitt äventyr ska bestå av att gå ner till tvättstugan, boka tid och sen gå upp igen. det borde räknas som att springa i trappor utan att för den sakens skull gå av på mitten =)
det kan hända att det blir en del balkongsittande också, men man ska juh passa på när solen skiner =)
okej, balkong först, sen tvättstuga. tvättstugan är juh trots allt kvar längre än solen...
tråkigt
baaaaah!
det är sjukt tråkigt att vanka omkring här hemma och bara vänta och vänta. jag funderar på att äta något riktigt oaptitligt så att hon förstår att servicen på hennes nuvarande hotell inte är så bra som hon verkar tycka... funkade juh för mamma och lutfisken.
sjukt ont i ryggen har jag fått också, mindre roligt. känner mej som beata 192, eller som en sån där assisten som blir sågad mitt itu i en trollerishow. det gör att den tidigare planen att hitta en studsmatta att hoppa på till gravitationen gör sitt inte längre är aktuell. tråkigt nog, det lät som en bra plan annars.
jocke funderar på om vi ska börja prata högt om alla planer, så att hon vet när det vore minst lämpligt att komma ut eftersom att hon då med största sannorlikhet väljer att påbörja flykten från hönsgården. så det är bara (eller kanske delvis, man vet faktiskt aldrig...) därför han ibland hojtar till om att han har mjukisbyxor och inga strumpor på sej, om någon undrar. han har nån konstig blandning för sej om hur det här kommer gå till, att hon kommer ut med raketfart (så att han inte hinner sätta på sej vanliga byxor och strumpor...) samtidigt som han har packat ner en hel påse med tilltugg, lagom för en bilsemester ungefär, att ha om det skulle dra ut på tiden...
ne, nu kom han hem med en bukett vitsippor så nu ska jag leka med honom ett tag =)
det är sjukt tråkigt att vanka omkring här hemma och bara vänta och vänta. jag funderar på att äta något riktigt oaptitligt så att hon förstår att servicen på hennes nuvarande hotell inte är så bra som hon verkar tycka... funkade juh för mamma och lutfisken.
sjukt ont i ryggen har jag fått också, mindre roligt. känner mej som beata 192, eller som en sån där assisten som blir sågad mitt itu i en trollerishow. det gör att den tidigare planen att hitta en studsmatta att hoppa på till gravitationen gör sitt inte längre är aktuell. tråkigt nog, det lät som en bra plan annars.
jocke funderar på om vi ska börja prata högt om alla planer, så att hon vet när det vore minst lämpligt att komma ut eftersom att hon då med största sannorlikhet väljer att påbörja flykten från hönsgården. så det är bara (eller kanske delvis, man vet faktiskt aldrig...) därför han ibland hojtar till om att han har mjukisbyxor och inga strumpor på sej, om någon undrar. han har nån konstig blandning för sej om hur det här kommer gå till, att hon kommer ut med raketfart (så att han inte hinner sätta på sej vanliga byxor och strumpor...) samtidigt som han har packat ner en hel påse med tilltugg, lagom för en bilsemester ungefär, att ha om det skulle dra ut på tiden...
ne, nu kom han hem med en bukett vitsippor så nu ska jag leka med honom ett tag =)
tre tjejer leker
nu har jocke målat lillans första tavla; "tre tjejer leker" heter den och är uppsatt över sängen så att hon har något trivsamt att titta på utöver spjälorna och en bokhyllesida =)
projektbilder:
först testade jocke att måla med färg, det blev inge bra alls tyckte han och sprang ner i källaren
där hittade han sprayburkar, och vips var bakgrunden mycker jämnare. dessutom tyckte han att den gjorde sej bra mot mattan och hans fötter.
från internet hämtades insprirationen till tavlans huvudpersoner, och det gick ganska smidigt ändå att få över dom från jockes huvud till papper till tavlan.
titta =) av någon anledning har han tagit en bild upp-och-ner också, så det är nog bäst att visa den utifall att den skulle visa sej vara betydande av något slag =P
färgläggningen fick inte några egna projektbilder, men jennie fick efter lite tjat tillåtelse att hjälpa till med en fläck. missnöjd med resultatet beslutade pappa petersson att ingen annan fick arbeta med tavlan, speciellt om man inte kunde hålla sej innanför strecken.
efter att själv ha hållit sej någorlunda innanför strecken, och om inte annat dolt övertrampen förträffligt bra blev den alltså färdig idag.
så, nu är ALLT färdigt. kan hon komma ut nu då?
en länk att kika på
jocke kom på att det finns webbisar, nått som jag aldrig hört talas om. men tydligen så håller landstingen på med sina egna "titta vad vi producerade"- sidor =)
så när den lilla sköna äntligen tittar ut så säger jocke att hon helt auto-magiskt kommer att hamna på bild här
http://www.skane.se/templates/Page.aspx?id=74967
och om man inte hittar henne på en gång så kan man alltså söka på föräldrarnas namn =)
nee, nu ska vi promenera till stan och fundera på vad vi kan göra för att locka ut henne.... this is boring.
så när den lilla sköna äntligen tittar ut så säger jocke att hon helt auto-magiskt kommer att hamna på bild här
http://www.skane.se/templates/Page.aspx?id=74967
och om man inte hittar henne på en gång så kan man alltså söka på föräldrarnas namn =)
nee, nu ska vi promenera till stan och fundera på vad vi kan göra för att locka ut henne.... this is boring.
ett annat sätt att tänka, fast på samma sätt
jocke är juh väldigt inne på det här med jämnställdhet och sånt. inte sagt att jag inte är det, men han tänker aktivt på det och jag tror inte att gör det på samma sätt. i min värld är det naturligt med jämnställdhet och ingenting man behöver tänka på för att förändra, det har väl aldrig varit skillnad på mej och min bror ur uppfostringssyn (sen att vi själva har varit som dag och natt från början kunde väl knappast mamma och pappa göra något åt...)
hur som heslt. jocke lånade en bok
och tvärtom mot vad jag trodde så var den faktiskt väldigt bra. jag hade juh den förutfattade meningen att den bara skulle berätta om hur man får flickebarn att inse att det är en skillnad på pojkar och flickor genom att hela tiden påpeka det och göra tusen övertydliga saker för att motverka det. men icke =)
den tar upp lite enkla grejer man kan göra för att inte hamna i genusfällor, visar lite roliga siffror och statistik på allt möjligt och berättar lite kring hur man faktiskt bemöter barn olika redan på spädbarnsnivå beroende på om det är tjejer eller killar. lättläst, intressant och om inte annat bara nått att bläddra i och fundera lite kring. den är färgglad också =P
hur som heslt. jocke lånade en bok
och tvärtom mot vad jag trodde så var den faktiskt väldigt bra. jag hade juh den förutfattade meningen att den bara skulle berätta om hur man får flickebarn att inse att det är en skillnad på pojkar och flickor genom att hela tiden påpeka det och göra tusen övertydliga saker för att motverka det. men icke =)
den tar upp lite enkla grejer man kan göra för att inte hamna i genusfällor, visar lite roliga siffror och statistik på allt möjligt och berättar lite kring hur man faktiskt bemöter barn olika redan på spädbarnsnivå beroende på om det är tjejer eller killar. lättläst, intressant och om inte annat bara nått att bläddra i och fundera lite kring. den är färgglad också =P
imorgon då....
...får hon tusan se till att födas för nu är det inte roligt längre. trött, arg, irriterad och allmänt osugen på det allra mesta... en lycklig tid i livet =P
dessutom är den 22 april bland annat
- Jordens dag
- Brasiliens upptäcktsdag (dvs den dag då ursprungsbefolkningen tyvärr fick lära känna de hemskt trevliga europeérna
- Immanuel Kants födelsedag.. och Lenins....
så, håll tummarna nu. för det här är verkligen så himla tråkigt. och måste jag vara sysslolös samtidigt som jag är orkeslös en enda dag till så kommer jag gå upp i atomer.
dessutom är den 22 april bland annat
- Jordens dag
- Brasiliens upptäcktsdag (dvs den dag då ursprungsbefolkningen tyvärr fick lära känna de hemskt trevliga europeérna
- Immanuel Kants födelsedag.. och Lenins....
så, håll tummarna nu. för det här är verkligen så himla tråkigt. och måste jag vara sysslolös samtidigt som jag är orkeslös en enda dag till så kommer jag gå upp i atomer.
vecka 40
Du är i vecka 40.
Du har gått 39 fulla veckor och 4 fulla dagar (v39+4).
Beräknat förlossningsdatum Tors 22 apr 2010 (DET ÄR OM TVÅ DAGAR!!!!!! nu får jag dåndimpen)
Du har 2 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Förlossningstidpunkten är nådd och värkarna kan nu förväntas att börja. Men det finns kvinnor som aldrig känner av förvärkarna. Det är vanligt att man som förstagångsföderska går över 40 veckor, man anses inte vara överburen förrän efter vecka 42. Skulle det dröja längre övervakas fostret noga och man blir ofta igångsatt. Exakt vad som gör att förlossningen startar vet man inte. Det är troligen barnet som sätter i gång den. Många funderar över om det är möjligt att sätta i gång förlossningen själv genom att springa i trappor eller äta speciell mat. Det finns dock inget sätt att själv tvinga i gång förlossningen, utan barnet kommer när det är klart. Förlossningen sätts bara i gång på sjukhuset om det finns någon medicinsk anledning, till exempel att du har högt blodtryck. Trycket från barnets huvud mot livmoderhalsen kan påskynda förlossningsstarten. Trycket gör att det utsöndras oxytocin, ett hormon som signalerar till livmodern att den ska dra ihop sig. När livmodern drar ihop sig allt oftare och starkare, trycks barnets huvud ännu mer ner mot livmoderhalsen. Den ger efter så småningom och börjar öppna sig.
Många kvinnor har nu tröttnat innerligt på att vara gravida och vill ha tillbaka sina kroppar.
Har som sagt bara haft en dag med värkar, så vi får väl se om det är all förvarning vi får =) Min morfar säger att barn kommer när dom kommer, och då får man tacka och ta emot. Han är ganska vis och filosofisk innerst inne. Jag är evigt trött på att vara gravid, jag bryr mej inte så mycket om vilken kropp jag får bara jag får en kropp. Det är jättedrygt att röra sej som en betongklump fram och tillbaka till toaletten hela tiden. Just nu känns det som att jag inte vet vad jag kommer vara gladast över, bebisen eller förmågan att luta mej framåt hur mycket jag vill igen.... Tydligen har kroppen bestämt sej för att samla på sej ett världshav också nu på slutet, det värker i händerna hela tiden. De ser inte så svulna ut, men jag kan intyga att dom är det. Detsamma gäller mina fötter, men dom gör åtminstone inte ont...dom bara vägrar passa i mina skor...STUPID!!
Om bebisen bara väntar på förlossningen är det ingenting mot vad vi gör. Jocke sa här om dagen att det känns lite dumt att fråga om hur jag mår med förhoppningen om att jag ska svara att jag har ont (som i värkar, inte ont som i allmänt givetvis). Mornarna inleds med frågan - "Kommer det en bebis idag?" och ingen av oss har nån aning...
Idag fick jag för övrigt en fot i handen när jag klappade mej över magen, det kändes lite knäppt. Hon var nog på lekhumör men tröttnade ganska snabbt, i ungefär samma ögonblick som jag sa det till Jocke så klart.
Jag tror faktiskt att hon kommer att komma på natten/morgonen. Där nånstans mellan 3 och 5, jag brukar vakna då och inte kunna somna om så hon förbereder mej nog på nått. Eller så bara jävlas hon, med dessa gener är det ingen omöjlighet =)
Nej, dags att gå till sängen och hoppas på att det kommer en bebis imorgon =)
Du har gått 39 fulla veckor och 4 fulla dagar (v39+4).
Beräknat förlossningsdatum Tors 22 apr 2010 (DET ÄR OM TVÅ DAGAR!!!!!! nu får jag dåndimpen)
Du har 2 dagar kvar till beräknad förlossning.
Kroppen: Förlossningstidpunkten är nådd och värkarna kan nu förväntas att börja. Men det finns kvinnor som aldrig känner av förvärkarna. Det är vanligt att man som förstagångsföderska går över 40 veckor, man anses inte vara överburen förrän efter vecka 42. Skulle det dröja längre övervakas fostret noga och man blir ofta igångsatt. Exakt vad som gör att förlossningen startar vet man inte. Det är troligen barnet som sätter i gång den. Många funderar över om det är möjligt att sätta i gång förlossningen själv genom att springa i trappor eller äta speciell mat. Det finns dock inget sätt att själv tvinga i gång förlossningen, utan barnet kommer när det är klart. Förlossningen sätts bara i gång på sjukhuset om det finns någon medicinsk anledning, till exempel att du har högt blodtryck. Trycket från barnets huvud mot livmoderhalsen kan påskynda förlossningsstarten. Trycket gör att det utsöndras oxytocin, ett hormon som signalerar till livmodern att den ska dra ihop sig. När livmodern drar ihop sig allt oftare och starkare, trycks barnets huvud ännu mer ner mot livmoderhalsen. Den ger efter så småningom och börjar öppna sig.
Många kvinnor har nu tröttnat innerligt på att vara gravida och vill ha tillbaka sina kroppar.
Har som sagt bara haft en dag med värkar, så vi får väl se om det är all förvarning vi får =) Min morfar säger att barn kommer när dom kommer, och då får man tacka och ta emot. Han är ganska vis och filosofisk innerst inne. Jag är evigt trött på att vara gravid, jag bryr mej inte så mycket om vilken kropp jag får bara jag får en kropp. Det är jättedrygt att röra sej som en betongklump fram och tillbaka till toaletten hela tiden. Just nu känns det som att jag inte vet vad jag kommer vara gladast över, bebisen eller förmågan att luta mej framåt hur mycket jag vill igen.... Tydligen har kroppen bestämt sej för att samla på sej ett världshav också nu på slutet, det värker i händerna hela tiden. De ser inte så svulna ut, men jag kan intyga att dom är det. Detsamma gäller mina fötter, men dom gör åtminstone inte ont...dom bara vägrar passa i mina skor...STUPID!!
Barnet: Fostervatten byts ut var tredje timma och produceras på nytt ända tills barnet är fött. Om det däremot finns mekonium (ni vet, det äckliga grönbruna bebisbajset...) i vattnet kan det vara en signal om att barnet är stressat eller inte mår bra och då får man stanna kvar för att kunna övervaka barnet.
Bebisen väntar nu bara på att förlossningen ska sätta igång. Barnets bröstkorg blir nu mer framträdande, det samlar på sig mer fett och extremiteterna blir starka.
Barnet är redo att möta omvärlden, 92 procent av alla barn föds mellan vecka 38-42. Lite intressant statistik visar att dom flesta barn föds på natten.Bebisen väntar nu bara på att förlossningen ska sätta igång. Barnets bröstkorg blir nu mer framträdande, det samlar på sig mer fett och extremiteterna blir starka.
Om bebisen bara väntar på förlossningen är det ingenting mot vad vi gör. Jocke sa här om dagen att det känns lite dumt att fråga om hur jag mår med förhoppningen om att jag ska svara att jag har ont (som i värkar, inte ont som i allmänt givetvis). Mornarna inleds med frågan - "Kommer det en bebis idag?" och ingen av oss har nån aning...
Idag fick jag för övrigt en fot i handen när jag klappade mej över magen, det kändes lite knäppt. Hon var nog på lekhumör men tröttnade ganska snabbt, i ungefär samma ögonblick som jag sa det till Jocke så klart.
Jag tror faktiskt att hon kommer att komma på natten/morgonen. Där nånstans mellan 3 och 5, jag brukar vakna då och inte kunna somna om så hon förbereder mej nog på nått. Eller så bara jävlas hon, med dessa gener är det ingen omöjlighet =)
Nej, dags att gå till sängen och hoppas på att det kommer en bebis imorgon =)
patriarken och romantikern
vi har en lösning på efternamnsproblemet gott folk.
min ärade fader (som rubriken syftar på) löste problemet på ett relativt smidigt sätt.
efter dryga två decenium tillsammans har min pappa äntligen kommit på att han vill gifta sej med min mamma. deras ogifta relation har fungerat hur bra som helst, och skulle nog fortsatt att fungera hur bra som helst till tidernas slut. dock har det resulterat i att familjen bestått av två läger; andersson- sidan (jag och min mamma) och paulsson- sidan (min pappa och min bror). anledningen till att min bror inte fick vara med på andersson- sidan var för att mamma tyckte att anders andersson lät för jäkla töntigt. I second that.
hur som helst. nu har som sagt min käre far popped the question till mamma (och om jag känner min norrländske pappa rätt så var det så långt från kärleksfilmsfrierier man kan komma....). inte av den anledningen att han på nått sätt ville manifistera deras eviga kärlek inför släkt och vänner, utan för att ena familjen under en flagg. paulsson- flaggen. ett lite fräschare sätt att markera revir på helt enkelt =)
det betyder att jag kommer att byta namn, eftersom jag knappast vill vara ensam kvar i andersson- lägret, hur bra det än är, och det i sin tur betyder att lilltjejen kan heta paulsson petersson i efternamn utan att någon kommer nynna på en gammal visa. ta daaaa =)
pappa är helnöjd. att vi måste lämna in hennes namn inom tre månader gör juh dessutom att kyrkbröllop inte är att tänka på, -> ännu nöjdare pappa. att frieriet även gick ut på att mamma skulle få fixa med alla papper och sånt ses nog mest som pricken över i:et för pappas del. det här har han klurat bra, farsgubben.
helnöjd pappa, förvånad mamma =)
(bilden är från ett annat tillfälle bor tilläggas, men jag kan tänka mej att det var ungefär så här det såg ut =P )
(jag skulle även kunna tillägga att den här bilden inte tillhör mammas favoriter, och att hon nog blir så där glad över att jag lägger ut den här, men jag tycker den är himla söt faktiskt. en av mina favoriter)
så grattis får man väl säga till mina kära nyförlovade päron, tänk att det enda som skulle behövas för att få gå på bröllop var ett barnbarn =P
min ärade fader (som rubriken syftar på) löste problemet på ett relativt smidigt sätt.
efter dryga två decenium tillsammans har min pappa äntligen kommit på att han vill gifta sej med min mamma. deras ogifta relation har fungerat hur bra som helst, och skulle nog fortsatt att fungera hur bra som helst till tidernas slut. dock har det resulterat i att familjen bestått av två läger; andersson- sidan (jag och min mamma) och paulsson- sidan (min pappa och min bror). anledningen till att min bror inte fick vara med på andersson- sidan var för att mamma tyckte att anders andersson lät för jäkla töntigt. I second that.
hur som helst. nu har som sagt min käre far popped the question till mamma (och om jag känner min norrländske pappa rätt så var det så långt från kärleksfilmsfrierier man kan komma....). inte av den anledningen att han på nått sätt ville manifistera deras eviga kärlek inför släkt och vänner, utan för att ena familjen under en flagg. paulsson- flaggen. ett lite fräschare sätt att markera revir på helt enkelt =)
det betyder att jag kommer att byta namn, eftersom jag knappast vill vara ensam kvar i andersson- lägret, hur bra det än är, och det i sin tur betyder att lilltjejen kan heta paulsson petersson i efternamn utan att någon kommer nynna på en gammal visa. ta daaaa =)
pappa är helnöjd. att vi måste lämna in hennes namn inom tre månader gör juh dessutom att kyrkbröllop inte är att tänka på, -> ännu nöjdare pappa. att frieriet även gick ut på att mamma skulle få fixa med alla papper och sånt ses nog mest som pricken över i:et för pappas del. det här har han klurat bra, farsgubben.
helnöjd pappa, förvånad mamma =)
(bilden är från ett annat tillfälle bor tilläggas, men jag kan tänka mej att det var ungefär så här det såg ut =P )
(jag skulle även kunna tillägga att den här bilden inte tillhör mammas favoriter, och att hon nog blir så där glad över att jag lägger ut den här, men jag tycker den är himla söt faktiskt. en av mina favoriter)
så grattis får man väl säga till mina kära nyförlovade päron, tänk att det enda som skulle behövas för att få gå på bröllop var ett barnbarn =P
