jag känner mej lite mör...
igår va en av dom längsta dagarna ever, jag lovar. mötet tog tusen år, och lite oordning är det på torpet... men det är inte så lätt att vara jag alla gånger.
hann hem precis för att se maten innan det va dags att jobba hemifrån, tusen samtal. sen klump i magen som turligt nog är ordnad nu och det är frid och fröjd.
sen kom wille och vi tittade på 300, mycket bta film och mycket skönt att se honom back in the game. oavsett vad tror jag att det här va precis vad båda behövde. nu kan både sofie och wilson få vara sofie och wilson ett tag, och jag är glad så länge dom mår bra båda två. =)
märker att alla vännerna tar igen poäng och är alldeles förtvivlat duktiga. vet att jag också borde göra det, men jag är alldeles förtvivlat omotiverad till det. jag vet att jag skulle hinna, det är inga problem... men att sitta hemma och försöka plugga religion känns lite grann som att... jag vet inte, bada i blod och sen hoppa ner bland massa hajar.
nu ska jag försöka vakna till och börja jobba. näst sista onsdagen utan disco eller pub som avslutning. gött mos.
hann hem precis för att se maten innan det va dags att jobba hemifrån, tusen samtal. sen klump i magen som turligt nog är ordnad nu och det är frid och fröjd.
sen kom wille och vi tittade på 300, mycket bta film och mycket skönt att se honom back in the game. oavsett vad tror jag att det här va precis vad båda behövde. nu kan både sofie och wilson få vara sofie och wilson ett tag, och jag är glad så länge dom mår bra båda två. =)
märker att alla vännerna tar igen poäng och är alldeles förtvivlat duktiga. vet att jag också borde göra det, men jag är alldeles förtvivlat omotiverad till det. jag vet att jag skulle hinna, det är inga problem... men att sitta hemma och försöka plugga religion känns lite grann som att... jag vet inte, bada i blod och sen hoppa ner bland massa hajar.
nu ska jag försöka vakna till och börja jobba. näst sista onsdagen utan disco eller pub som avslutning. gött mos.
Kommentarer
Trackback
