förlåt för den dåliga uppdateringen. livet snurrar på i hundrafjorton knyck för tillfället och svängarna är väl minst sagt skarpa. men vi håller på och håller på, det ordnar sej alltid till det bästa.

just nu t.ex. letar vi efter ett nytt duschdraperi. jag hittade det är, och titta vilket fyndpris!


han finns ju i hela 14 färger! och är EXTRA PRISVÄRD! wern var lite motsträvig, han undrade om man fick ha killen hängandes på heltid i badrummet eller om det skulle innebära speciella duschtider efter fackets föreskrifter.
jag undrade mest om man fick titta medan draperiet tvättades...



lägg i shoppingbag, ja tack!  om du också vill ha honom hängandes kan du hitta honom här.

han levereras ju med upphängningsringar och allt! i smidigt textilmaterial! vattentät är han också, vilket kan vara bra om man ska leka med honom i duschen varje dag...

---

hahaha, vill man ha honom i Färg: Hampa får man den här killen



han var även choklad och åskblå. men werner föreslog att vi kunde köpa varsitt. han ville nämligen ha ett svart:



men hon var ju också lite dyrare, som sej bör =P men bara 7 kronor i månaden, rätt prisvärt ändå får man väl säga.


tänk vad roligt man kan ha en solig höstdag när skrället är sjukt och en storstädning inte lämnar mycket annat kvar åt dagsplaneringen än att storstäda och fixa till hemmet =)

sitter här och glor igenom internetets utbud för kvällen. funderar på att gå och lägga mej. i en sekunds tystnad (eller, ja...oljudsfrihet kanske stämmer bättre) hör jag det. tysta elektroniska röster.

följande utspelar sej under tre andningslösa sekunder där hjärtat hinner börja slå lite fortare av nyfikenhet och spänning, eftersom att min hjärna är lite snabbare på att koka ihop förklaringar till saker än vad mitt förstånd är kapabelt till att avfärda dem.

den snabbaste slutsatsen är att de elektroniska rösterna skulle kunna komma från nått dolt fönster på datorn givetvis, och att den allt för låga volymen måste betyda att högtalarsladden har ramlat ut.
en snabb glimt låter ögat berätta att nej, högtalaren är med i spelet fortfarande.

alltså måste det vara nån reklam i nån av de öppna fönstrena och flikarna. men, det är ju bara jag som har suttit vid datorn nu. det betyder att det bara finns en minum av öppna fönster och flikar. när wern sitter vid datorn tar det längre tid att stänga ner allt som öppet än vad det tar att laga mat. typ. men nu är det som sagt bara ett fönster och två flikar. ingen ljudspelande reklambanner så långt ögat kan nå.

ett halvt ögonblicks kittlande fantasi kläcker idén om att det är en rysk avlyssningstråd som på nått sätt har felkopplats genom alla ettor och nollor så att det spelas upp genom en radiosändare som felaktigt placerats i min lilla burk när hon var under tillverkling. en sträng röst ekar genom hela hjärnan och ställer frågan om jag är dum i huvudet. nej svarar jag uppgivet och kastar bort den ryska spionageidén, samtidigt som jag önskar att ett sånt äventyr inte är allt för långt bort. fast kanske inte just ryska, jag förstår ändå inte det så det hade avgjort inte spelat någon större roll om jag kom över ett samtal ellan ryska spioner. "tack", "mormor" och "skål!" blir det knappast några stadshemilgheter röjda av....

"åter till rösterna!" beordrar den stränga rösten i mitt huvud. ja, var fanken kan dom komma ifrån då? det är under denna sista sekund av äventyret pusselbitarna hamnar på plats och det hela avslutas med att jag sitter och ler för mej själv, sakta skakandes på huvudet.

för under denna sista sekund tvingar jag mina trötta öron att lyssna, istället för att bara höra. det är visst engelska rösterna förmedlar sig på. bruten engelska. den brytningen känner jag ju igen, den har jag hört ack så många gånger. det är ju kinesisk engelska!

men vad gör en kines i min dator? en smygande vindpust påminner mej om att fönstret är öppet, och när ögat följer vägen vinden tog så ser det två gestalter så smalaoch direkt obekväma i sina egna kroppar att det måste röra sig om antingen nykläckta fjortonåringar som bävar inför skolstart eller nyanlända utbytesstudenter från östasien som är på kvällspromenad för att se sej omkring i detta lilla pluttland på andra sidan jorden från hemma.
-såå wheeä yååå flåmm? vinden förde med sig en klar och tydlig fråga innan gestalterna försvann från min radar.

så, som sagt, med ett leende och skakande huvud insåg jag att svaret på den första frågan den stränga rösten ställde är "ja, kanske lite.... eller bara fantasifull... kanske lite trög..." och sen kom insikten om att livet ju är fullt av äventyr, om man bara kan få den där sekundens med oljudsfrihet så att man kan uppmärksamma dem. undrar vilka äventyr jag missar eller snubblar över imorgon.


nu är det återigen läggdags. och jag måste tyvärr även meddela att den underbara kamoflagemålningen av ogräset som roat mej under hela örebrovistelsen inte längre finns kvar. iaf inte just precis där jag har sett den varje morgon. men jag hittar den nog på området, för precis som med alla små äventyr har jag inte tagit mej tiden till ett ögonblicks paus i vardagsstressen för att ta en snabb bild på detta tveklust annorlund sätt att hantera maskrosor på.

jag är helt chockad. nästan lite skakig... men jag har lärt mej något helt nytt. frågan är om det var bättre att jag var ovetandes.

jag står helt fredligt i färd med att skriva ut mina instuderingsfrågor, när jag ser att varje ny sida förutom den första börjar med ett enstaka ord eller en halv mening och sen nytt stycke.



och



- åh, suckar jag, jag hatar när det ser ut så här...

- mmm, horungar, säger wern helt obekymrat.

- ursäkta?!

då berättar werner att det kallas så. jag tror givetvis inte ett dugg på honom, aldrig i livet att man skulle använda ett så hemskt ord inom svensk grammatik och stilistik.

joooo, säger wern the burn och wikipediar mej beviset:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Horunge

"Horunge är en typografisk term för en ensam och ofullständig textrad eller ett ensamt ord, i början eller slutet av ett stycke, som hamnat på annan sida eller i annan spalt än resten av stycket.

Man skiljer på två typer av horungar. En dubbel horunge är då sista raden i ett stycke hamnar högst upp i en ny spalt eller på en ny sida. En enkel horunge är då första raden i ett stycke hamnar längst ner på en sida eller i en spalt. Den enkla horungen brukar de flesta formgivare idag acceptera, men den dubbla horungen brukar de flesta grafiska formgivare/redigerare göra allt för att undvika.^[1]

Ordet änka används ibland som beteckning för endera en dubbel eller en enkel horunge.

Särskilt betänkligt är det när en ensam rubrikrad står nederst på en sida, och det stycke, som rubriken avser kommer överst (utan rubrik) på nästa sida. Vid omflödning måste detta kontrolleras på alla efterföljande sidor. En obetydlig ändring kan vid komplicerad text få förödande konsekvenser längre fram.

Vid god typografi ska horungar inte förekomma. Grundregeln är att ett (del)stycke nederst på en sida (spalt), och ett (del)stycke överst på en sida (spalt) vardera ska omfatta minst två rader (minst den ena ska vara fullständig). De flesta moderna ordbehandlare ser automatiskt till så att detta fungerar rätt, förutsatt att texten markerats korrekt. Att se till att det blir så är ibland annars ett besvärligt typografiskt problem."

-HERREGUUUUUUUUD, utbrister jag och ungefär i samma läge befinner jag mej än. jag vet inte vad jag är mest chockad över, begreppet i sej eller att ordets andra betydelse inte ens står med. visste ni detta? när får man lära sej det? jag kan säga att ingen av mina lärare i grund- eller gymnasieskolan någonsin har vågat lära ut detta begrepp till mej i alla fall. eller? har jag kanske bara glömt bort det i ren chock? det börjar faktiskt ringa en klocka från grammatiken på högskolan. det låter till och med rimligt att mina kära grammtiklärare therese granwald skulle kunna lärt mej detta och att jag helt enkelt har förträngt informationen.... horungar alltså. och dubbla sådana. världen kommer aldrig bli sig lik igen.

finns det en stödlinje dit jag kan vända mej? ett anonymt samtal där jag kan berätta om hur jobbigt jag tycker att det är att min lärare använder sej av dubbla horungar...

Jamaican Me Crazy. [jah-mejkin' me krej-tsy]

fniss fniss fniss. men den var inte lika god som den var rolig.
dock klart värd icas extrapris denna vecka för att kunna fnissa åt den
varje gång man öppnar frysen.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Sunes_familie


Sunes familie är en dansk film som hade biopremiär den 10 oktober 1997, regisserad av Hans Kristensen efter manus av John Stefan Olsen, Hans Kristensen och Thorvald Lervad efter svenskarna Anders Jacbosson och Sören Olssons verk.

Filmen är en dansk tolkning av "Sunes sommar" där man utgår mer från bokromanen än filmen, och var en av de mest besökta biofilmerna i Danmark det året ^[1]. Namn har translittererats, så att familjen Andersen heter Andersen, Anna heter Anne, Isabelle blir Isabel och Håkan blir Håkon, och Sophie heter Sofie, platser är omlokaliserade så att familjen bor i Danmark och inte i Sverige.

SNÄLLA ÄR DET NÅGON SOM VILL SE DEN MED MEJ?

... att mads mikkelsen är min pappa, och att han är tidsresenär?

det är nämligen så att min pappa, när han var ung [yngre], lyckades knäcka koden för tidsresande. och sen åkte han till framtiden givetvis, och klonade sej. klonen fick leva det häftiga livet, så just nu är han filmstjärna. men pappa, han valde att att testa det riktiga livet; familjefar. se själva! det kan inte finnas nån annan förklaring.


pappa på 70talet i en saabtisha och med cigg och systerbarn. kanske från boden?


"mads mikkelsen"

du tror mej inte? men titta igen då!!


det finns ingen annan förklaring!

daddy BUSTED!

men jag älskar honom ändå. och är rätt glad för att pappa pratar norrländska och inte danska.

00:20

- psst.. werner? werner?
- hum? aa?
- bor musse pigg i ankeborg?


suck

- ja, det gör han.



- men i ett musghetto då eller?
- nej, i ett stort fint hus med teddy och freddy och pluto. nära mimmi.
- okej. god natt.

suck.



men om musse pigg bor i ankeborg, varför stöter dom så sällan på varandra? är dom osams, musse och alla ankor? jag ville fråga, men det var tydligen inte riktigt läge.

... SÅ himla mycket genom att lyssna på en studiegrupp på biblioteket. jag kan meddela att gruppen bestod av 5 honor och en hane, alla i åldrarna 20-40 år. Nej, 20 är nog för ungt. Säg att den yngsta var 23 då, men kanske snarare 25.

Jag har ingen aning om vad de studerade, eller var... det enda jag vet är att de typ måste ha hoppat av förskolan för att kunna bli så jäkla.. hur ska man säga det? korkade kanske. eller otroligt fattigt allmänbildade.

jag förstod snabbt att deras uppgift var att beskriva vad som var typiskt svenskt efter ett antal punkter. jag satt bredvid dem i ungefär en timme, jag hann på denna tid läsa cirka tre sidor ur min egen bok för jag kunde tusan inte koncentrera mig medan helt underbara fakta presenterades för mej.

jag ska snart presentera dessa nya rön för er, men först måste jag även delge er min egna lärdom av detta fantastiska möte. det är att ett gäng idioter, låt oss kalla dem snillen spekulerar, faktiskt fungerar precis som pretto- besserwissrarna, även om snillena inte är lika irriterande. prettobessrarna har juh en förmåga att antingen försöka bräcka varandra i "visste du att"- fakta eller om ingen vill leka den leken med dem helt enkelt bara rabbla upp den ena faktan efter den andra. snillen är förmodligen vana vid att inte kunna delta i sådanna diskussioner alls, så när man sätter dem i en grupp är det som att de tar igen förlorad tid och fyller på varje felaktig fakta med mer, fyller upp skålen så att säga. och ingen vill juh vara dummare än den andre så de nickar bara och applåderar varandra...
på så sätt framkommer häpnandsväckande saker.



- älgar är typiskt för svensk natur. faktiskt är det så att älgen kommer ifrån svergie och bara finns här. de älgar som ses i norge och finland är, hör och häpa, bara där på semester, typ. de har vandrat dit och kommer vandra hem igen om de klarar jaktsäsongen. jupp

- typiska författare är astrid lindgren, som juh alla utomlands vet vem hon är, selma lagerlöf och liza marklund. nämda i just den ordningen, ja. liza fucking marklund. hanen i församlingen ville även nämna några män, förutom wilhelm (uttalat på engelska) moberg har vi juh även den för mig helt okände august stringberg. denna stringberg har juh skrivit den otroligt kända röde orm. (här rättade faktiskt gruppen varandra, då det första påstående var röda ormen. vilken tur, det hade kunnat bli så tokigt annars) stringberg. string berg. för i helvete.

- den svenske store skådespelaren janne loffe carlsson var den ende värd att nämna under en diskussion om svensk filmindustri. inte ens per oskarsson fick vara med på listan, han var juh inte så känd utomlands väl? hasse alfredsson klarade sej med nöd och näppe, men det berodde främst på att en av honorna hade sett ett program på svt nyligen om honom. filmerna som fick vara med på listan var yrrol, eller lorry. macken. och ronny och ragge, med motiveringen att svenskare än så blir det inte.

- om skåne inte hade tillhört sverige, hade svenskarna i princip svultit ihjäl för länge sen. detta på grund av att all svensk potatis odlas i skåne, och allt svenskt kött produceras här. allt. ändå så är juh sverige tydligen ett stort exportland gällande just kött. vi skickar iväg det skånska köttet som ska räcka till våra 9 miljoner invånare så långt som till danmark faktiskt.

- appropå svensk mat. det är rätt knepigt att reda ut det begreppet. för svenska köttbullar är juh till exempel inte svenska, eftersom att köttbullen är från italien. frikadeller ni vet. men falukorv är svenskt, falun är juh svenskt alltså är korven också det. smörgåsbord är inte svenskt, för smörgåsbord varierar juh himla mycket i innehåll vilket gör att man inte kan säga att det är svenskt. detsamma gäller smörgåstårta. men, efter en stunds diskuterande kom snillena fram till en slutledning; svensk mat måste ju vara sån mat som inte har en engelsk översättning. inlagd gurka är inte svenskt, för det heter pickles. sill däremot är helt igenom svenskt för det heter juh faktiskt sill på engelska också. uttalat [zíll]. dagens sanning.

- något typiskt svenskt arbete finns inte. svensk industri finns juh däremot, men man kan inte säga att jobba på ikea är typiskt svenskt för ikea finns juh i turkiet och ryssland också. men om ikea la ner i sverige skulle halva befolkningen vara arbetslösa. good to know.

- älgskötare skulle kunna vara ett typiskt svenskt arbete, men utländska zoon har ju köpt svenska älgar så därför finns det juh älgskötare utomlands också. attans, det som annars hade varit ett så genuint svenskt arbete!

- svensk musik finns det massor av; abba, per gessle, roxette och marie fredriksson. efter ett tag frågade en av honorna om inte de sista tre egentligen var samma sak, men hon möttes av stora protester eftersom att per och marie faktiskt är egna personer också och inte bara roxette! och det visste dom även om de absolut inte lyssnade på sådan skit. den ifrågasättande honan nickade på huvudet och föreslog tyst att september kanske skulle kunna nämnas med tanke på hur stor hon är i bland annat usa. eftersom ingen av de andra hört talas om henne kvalificierade hon inte. aqua skulle fått vara med, men det är juh trots allt bara en eller två av bandmedlemmarna som är svenska, så kanske inte då. ebba grön är inte ett svenskt band, och nationalteatern nämndes i samma andemening som fem myror... jag vet inte riktigt vad de försökte säga där om jag ska vara ärlig.

- svensk skola är speciell. vi har skolplikt till årskurs nio, och därefter börjar man på friskolor. för friskolor måste ju vara där man går av egen fri vilja och inte för att man måste. friskolorna imponerar mycket på amerikanare och danskar eftersom att de är kostnadsfria. i danmark får alla betala för att gå i skola. jämt. till och med på förskolan och grundskolan. så är det.

- om prins daniel hamnar på tvåhundrakronorssedeln kommer dessa snillen enhälligt inte att ta emot valören. nej, verkligen inte!


jag lämnade dessa fantastiska källor till kunskap precis när de skulle inleda sin diskussion om svenska högtider. de tänkteinte ha med julen, för den är då rakt inte svensk men valborg och midsommar skulle givetvis vara med. och 17 maj väl? då sprang jag därifrån, man kan inte ta in hur mycket ny fakta som helst på en och samma dag.

när jag satt och läste hannahs blogg här om dagen och såg bilder på hur fröken såg ut för tre år sedan blev jag himlans sugen på att permanenta in lite lockar jag med.

hannah var snäll och tipsade om att hon kunde låna mej en massa papiljotter. en god tanke, om det inte vore för... jag ska berätta från början.


en dag för lite mer än fem år sedan (ÅH MIN GUD JAG BÖRJAR BLI GAMMAL!!!) hade jag på grund av marias bitande övertalningsförmåga tydligen gått med på att gå på treornas studentbal. jag har hört från andra människor att deras bal äger rum i anslutning till studenten, men i västerås får vi den lagom till jul som ett tecken på de kommunala gymnasiernas sadistiska humor gällande ishala gator, bitande minusgrader och tjejer i klänningar och högklackat.

kullen -05's vinterbal ägde rum den 18 december för oss som gick på Rudbeckianska Gymnasiet (med gamla anor och traditioooooner), dagen efter att jag fyllde 18. jag, mamma och morsorna hade varit på äventyr flera veckor innan i ett försök att hitta en balklänning som inte gjorde att jag kände mej som att jag skulle på maskerad. vi hade lyckats. jag hade till och med hittat skor och en fånig sjal, och fått fina smycken av mamma och pappa i födelsedagspresent. nu återstod bara frisyren. att betala massa pengar för det tänkte jag till skillnad från många andra minsann inte göra, det tyckte jag kändes alldeles värdelöst. jag beslutade mej för att mamma och jag fick slå våra huvuden ihop, då borde vi kunna åstakomma mer än en något sne hästsvans eller bonnafläta.


några flickor från TV3C, alla har lockar, givetvis.

lockigt, var budordet. papiljotter sa mamma, det hade alltid mormor juh. så upp i ottan (jag hade givetvis varit på krogen dagen innan då detta var en lördag) för att duscha av rök och öl ur håret (jäpp, man fick juh fortfarande blossa fritt på krogen då..urkelpurkel. ölen hamnade där av andra skäl.) mamma snurrade snabbt in hela huvudet på mej, och sjopade sej hela tiden över hur detta skulle sluta. mamma får svettningar och stressutslag av bara tanken på att fixa nått med mitt hår då hon envist tror att det kommer resultera i att allt ramlar av. hon är lite coco bananas.


papiljotter och baksmälla funkade förvånandsvärt bra faktiskt.

bra många timmar innan showtime stressar mamma ur fullständigt och bestämmer sej för att det är dags att ta ut papiljotterna. hon upptäcker snabbt att vi har någon form av problem. hur hon lyckades vet jag inte, men håret som är snurrat runt papiljotterna går åt olika håll. eller, åt båda hållen snarare. mamma öppnar en flaska vin, hennes nerver orkade inte mer och jag tror att hon på riktigt trodde att jag skulle bli flintis. det tog tid, och mycket hårspray sprutades ut alldeles i onödan men slutligen var alla taggbollar borta från min lite ömma skalle.

resultatet? tjaa.. rakare hår har jag sällan haft.




nämnde jag att jag var strålande glad och väldigt förväntansfull
över denna fantastiska kväll? isf ljög jag värre än nånsin förr.

maria stackarn fick höra en massa muttrande över detta större delen av kvällen. shit vad jag hade tråkigt. det enda som var roligt var när fredrick skulle bjussa på en drink i födelsedagspresent och den kostade 150 spänn nått sånt. aldrig har jag sett nån så tjurig hahha "nu jävlar njuter du av den här, dyraste drink jag nånsin köpt och så är den inte ens till mej själv...eller till ett ragg!" fredrick kunde konsten att få en att känna sej betydelsefull hahah =)

men iaf, det var maria jag tänkte mest på. det finns en så rolig bild på oss från balen, hennes pappa fotograferade oss innan och det här är en av de bilderna:


min favoritbild från hela balen

hur skön är den inte då? kolla minerna! jag vet inte vad jag pysslar med, men vad maria tycker om saken är uppenbar hahahah =)


så hannah,  det jag skulle säga var iaf: tack, men nej tack. no papijotts här inte. =) det blir liksom inte som det ska med mitt hår ändå.

kära wern tipsade om ett fantastiskt jobberbjudande. vi kan dock inte luska ut om Manpower har en utomordentligt stor framförhållning som bör applåderas eller om den stackars kunden ute i Svängsta helt enkelt har fått vänta längre än alla tågresenärer från den riktiga julhelgen?

Ur annonsen:

Glad och trevlig tomte sökes!

Sista ansökningsdag: 2011-01-18

Till julafton söker vi nu en tomte. Du kommer att arbeta på eftermiddagen på julafton ute hos en av våra kunder i Svängsta. Det vi erbjuder är ett trevligt entimmesuppdrag med bra betalt.


Humor, mina vänner, humor. En varm julkram till Manpower, dom kan komma att behöva den då jag misstänker att kunden i Svängsta inte kommer att ge dom en.

Skulle man vilja söka detta jobb så hittar man det här, sista ansökningsdag har ju inte varit än hahha =)

(citat från världens bästa Smala Sussie givetvis. har ingenting i övrigt med nedanstående text att göra och stämmer i övrigt inte in på mej själv heller. jag är asbra på språk, när jag kommer ihåg dem.)

det här visade min käre söte mej idag. fniss fniss fniss



det är från googles översättningsverktyg. man skriver in att man vill översätta från svenska till engelska.

sen skriver man "lasse berghagen" på svenska. och det översätts till oprah winfrey. automagiskt. det är JÄTTEroligt om man har åkt tåg hela dagen.

om man vill se det själv med egna ögon kollar man här


same same, but different?

det stod en polisbil utanför köksfönstret för en timme sen. längre upp på gatan stod en till polisbil. det var två hundpatruller ute och vandrade på skolgården. jag och wern stod och glodde hur länge som helst, ända tills de åkte. 22.36 var klockan en gång när jag tittade, utifall att efterlyst behöver upplysningar. det gick förbi några människor med hund, en som cyklade och två- tre stycken som gick.

undrar vad som hade hänt?


men det jag undrar mest över är detta:

det stod en polis bredvid bilen hela tiden, medan de andra var på skolgården. vi stod och glodde som idioter i gott och väl tio minuter. det snöstormade ute. sen helt plötsligt kommer hennes kollega småjoggandes tillbaka till bilen. då går hon till bagageluckan, öppnar den och grejar en liten stund. helt supernyfikna håller vi på att dö av längtan efter att få se vad hon trollar fram där bak. det är inget spännande alls. det är ett par vantar.
suck. jaja, poliskollegan kommer springades mot bilen. hon drar på sej vantarna och sätter sej på förarsätet. han är nu framme vid bilen, och går även han bak till bagaget. pass på nu, vad ska han rota fram? dra på trissor, ett par vantar till! sen in i bilen, och vips var de på väg härifrån åkandes på trottoaren.

frågor som väcks är
- får inte polisen ha vantar på sej när dom är utanför bilen?
- varför förvarar polisen vantar i bagageutrymmet? är det inte enklare att ha dom i...hmm, låt säga handskfacket?
- till vilken nytta används vantarna i bilen? fyller de inte sin funktion lite bättre utomhus?
- är polisbilar superkalla inuti?
- får inte poliser ta fram vantar åt varandra?
- måste polisen köra på trottoaren när de har vantar på sej för att det kräver att man kör lite saktare och därför har extra tid på sej att hitta bra rattgrepp med vantarna?

kommer ni ihåg att jag och wern hade skrivbordskrig på den tiden det bara var rosa moln i hela världen?

traditionen finns kvar, fast i förändrad form. det är mer att döpa dokument som den ena har skapat men inte sparat till dumma saker. jag brukar typ döpa dom till "nått du har kluddat med hela dagen men inte sparat, igen".

men här om dagen tror jag wern tog hem priset



dude... =)

mmm, julmust... men va i #¤%&&%¤ !!!!

E: Schysst att jag fick ett skitigt glas hörru!

W: Men va? Jag tog båda från skåpet!

E: Aha, men vad är det då som flyter omkring och äcklar sej i mitt glas?

W: Ja..jag hade ju julmusten i frysen, du tror inte att det bara är lite is kanske?

E (muttrandes): Det kunde du väll sagt INNAN jag spottade i glaset...

W:...(tyst, tittar bara stilla på den något skamsna damen som håller i ett glas med nyspottad julmust)




Det är tur att jag är så lätt att leva med jämt =)

min sambo har fört in mej till den mörka sidan. innan jag träffade honom drack jag julmust på julafton, kanske. nu för tiden hittar jag flaskor bakom soffan, under bordet, i skafferiet, i kylen... detta, mina damer och herrar, har blivit ett beroendehem.



den där Apotek-Arne är en farlig man. undrar vilket motiv han har? vad driver honom? hur började alltihop?


i övrigt: vi dricker inte light för att vi tror att man blir mindre fet av det, det beror på att wern även är sprutbrukare och därför ska undvika socker. annars blir hans diabetessköterska arg, och hans livsstatus lite lägre.
jag för min del kan dricka vad som helst, jag har aldrig varit den som är den. mitt enda krav är att det ska vara Arnes och ingen annans. Man måste kunna lita på sin leverantör, och Arne levererar alltid!

Apotek- Arne for president (i finland... vi har juh redan kungen och man måste dela med sej av det goda).

HALLÅ JAG DÖÖÖÖÖÖÖR!

eller jag tror att jag dör. nått är det. FÖR MITT ÖRA HÅLLER PÅ ATT VÄXA IHOP!
snart kommer jag sitta här insluten i en öronkokong. URK!

igår när jag gick och la mej så tyckte jag att det gjorde lite ont i örat, i ytterörat alltså. eller öronsnäckan. vad tusan nu den här prylen man kan ta hål i och som innehåller massa knorvlar heter. så jag började känna efter, och visst var det så:

MITT ÖRA VÄXER IHOOOOOP! en av knorvlarna rör vid en annan knorvel. its the knorvel wars of my ear.

jag måste googla och se om det här är början på slutet eller om jag bara är coco bananas, det är vad wern säger iaf.

jag är ingen expert, meeeeen: det är nått knas med den här bilden!



det är som ni ser presentationsbilden. Lenore är supersöt, men det är inte henne ni ska titta på (därför är hon blurrad...)

som ni kan se håller jag i henne, och hon sitter på mej. jag har alltid stört mej på det hon sitter på eftersom det ser ut som att jag har världens tjockaste underarm. tills idag när jag insåg att det inte är min underarm. för den är juh på andra sidan. (ibland känner jag mej inte så smart, okej!)

så vad sitter barnet på? är det mitt ben? och isf, från vilket håll då? är det låret, eller smalbenet? jag kan inte påminna mej att jag har vecklat ihop mej så pass på sistone. it's craaaaazy.

tänk, TÄNK om det är nån annan. ett osynligt spöke som bara fastnar på bild som ett stycke hud. jag menar, jag kommer inte ihåg när bilden togs. lenore kanske inte alls sitter utan bara håller upp benen så där skönt som bebisar gör?

eller så är det Gud. himlens herre vill att mitt barn ska ha det bekvämt så han skickar ner ett extra knä till henne att sitta på när föräldrarna bara envisas med att ta kort hela tiden. hon är inte ens döpt och får redan VIP- behandling. snacka om valfjäsk.

hihihi

skulle kolla vad tv:n har att erbjuda en kväll som denna.

"Angel" på fyran. Vad är det? En film? Aldrig hört om... bäst att trycka för mer info.

Informationen inleds med:
Svenskt drama från 2008.

Suck. Men vänta lite här. Den här bilden säger inte svenskt drama från tvåtusenåtta...


Svenskt drama? Men vänta nu? Neee? Är inte det där han den där? Eller?
Bäst att läsa vidare...

"Angelica "Angel" Holst var en gång i tiden en firad rockstjärna men framgångarna har dalat. Hon säljer inga skivor längre och ligger på kvällstidningarnas utelista. Det är dags att göra något för att komma tillbaka i rampljuset, frågan är vad. Plötsligt kommer hennes make på en lysande idé, att Angel ska fejka sin död. Till en början går deras kupp väldigt bra men att vara död på låtsas visar sig vara mycket svårare än vad Angel kunnat ana."

URK! Vilken astråkig film, den har jag hört om. Det är med hon Helena jag-bölar-alltid-oavsett-om-det-passar-eller-ej Bergström... Säkerligen har väl hennes man nutty nuttley regisserat, producerat och investerat i spektaklet.

Men åter igen. Killen på bilden är defintivt inte Bergström...

Och vad är detta?

"Om Angel
Efter att ha bott i Sunnydale och varit slagskämpe vid sin flickvän Buffys sida, flyttar Angel till Los Angeles. Där fortsätter han på samma bana - räddar de hjälplösa från vampyrer, demoner och alla andra mörka krafter som hägrar i Los Angeles."

What in the duce! Nog för att Helena Bergstöm kanske inte är det mest udnerhållande en lördagskväll, men när till och med tv.nu dissar henne och skriver om en halvdan avkomma till Buffy- serien istället för om filmen som är det som visas... då är piken så spetsig den kan bli.

stinky taggade mej på facebook idag



hahahaha, stupid stinky =D

aaah, klövervaselin. vad vore Jorden utan dej?

om någon undrar har jag fyra burkar vaselin här hemma.
- en i barnvagnen, så att lenore tidigt lär sej vad som är viktigt (och för att ha en tillgänglig när jag ute med barnvagnen och antagligen lenore)
- en i jackan, i väntan på jackväder
- en i en handväska... jag vet inte riktigt varför den ligger kvar där. den hamnade där när vi packade BB- väskan
- en "hang around"- burk som befinner sej lite varstans i lägenheten

klövervaselin är för mej, vad läppstift är för den där maria montewhatever (av det lilla jag sett av henne på reklamen har jag fattat att vår relation till respektive läppklet är ungefär densamma)

nu ska jag smeta på ett lager och sen blir det drömdags

ljuva vaselin, ljuva drömmar

jooo, som det tidigare inlägget berättade så hade min käre kusin en bra idé.

och jag skrattade =) ännu mer skrattade jag när jag loggade in igen och fick se att hans kära mamma också hade fått nys om hans smarthet hahaha



hihiihhi, jag vill också få skäll av min mamma på facebook när jag är över trettio =) eller nej, jag vill också skälla på mina barn på facebook när dom är över trettio.

det blir nog inte gulligare än så =) tur att mamma inte har FB, hahaha.


jag sitter verkligen och flinar här för mej själv för att jag tycker att det är så himla sött =) en mental bamsekram till lena får det bli.