Livet och andra konstiga saker

igår var vi på stan nästan hela dagen. familjen och liselott njöt av våren mellan 10 och 16. helt härligt, förutom när wern och lotta ville mata änder i parken. det var lite läskigt tyckte jag, men ibland får man offra sej så ungarna får ha lite roligt som man brukar säga =)

skrället utnyttjade vårvädret till fullo, njöt av att slippa den varma jackan och istället mysa i sin finfina pippitröja som hon fått av mormor. dessutom fick hon den finaste jackan (som jag har visat innan), en pyjamas som ser ut som en frack, en pandabody och en stålmannenbody, en mimmi-tisha, en ramones- tisha och ett par jeans med hängslen. för bara 400 pengar allt som allt. hur ball är inte det då?

wern fyndade han med, så nu äger hushållet denna otroligt nödvändiga artikel:


en hamburgerpress från classes gubbdagis. jag förstår inte hur vi har kunnat leva våra liv innan =P men wernie är väldigt nöjd iaf.

dessutom kom vi på att vi nästa vecka har bott i lägenheten i ett helt år, så det var kanske på tiden att köpa såna där krukväxter som hör till bofastheten och familjelivet. vi köpte två buketter, en med rosor och en med... röda blommor. men det är ju i all sin dar inga krukväxter heller, så det fick bli en gul blomma också. och två krukor för det hade vi inte heller. men sen visade det sej att blomman inte passade i krukorna, så nu måste vi köpa nya krukor, och blommor. det är svårt det här med grönsaker i hemmet måste jag erkänna.

nej, hej så länge =) nu vankas nytt besök av jennie hannah och t-kila. jag funderar förresten på om t-kila är så mycket t-kila längre eller om han har gått och blivit en fredirik. det är ju sånt som kan hända.

jag är helt chockad. nästan lite skakig... men jag har lärt mej något helt nytt. frågan är om det var bättre att jag var ovetandes.

jag står helt fredligt i färd med att skriva ut mina instuderingsfrågor, när jag ser att varje ny sida förutom den första börjar med ett enstaka ord eller en halv mening och sen nytt stycke.



och



- åh, suckar jag, jag hatar när det ser ut så här...

- mmm, horungar, säger wern helt obekymrat.

- ursäkta?!

då berättar werner att det kallas så. jag tror givetvis inte ett dugg på honom, aldrig i livet att man skulle använda ett så hemskt ord inom svensk grammatik och stilistik.

joooo, säger wern the burn och wikipediar mej beviset:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Horunge

"Horunge är en typografisk term för en ensam och ofullständig textrad eller ett ensamt ord, i början eller slutet av ett stycke, som hamnat på annan sida eller i annan spalt än resten av stycket.

Man skiljer på två typer av horungar. En dubbel horunge är då sista raden i ett stycke hamnar högst upp i en ny spalt eller på en ny sida. En enkel horunge är då första raden i ett stycke hamnar längst ner på en sida eller i en spalt. Den enkla horungen brukar de flesta formgivare idag acceptera, men den dubbla horungen brukar de flesta grafiska formgivare/redigerare göra allt för att undvika.^[1]

Ordet änka används ibland som beteckning för endera en dubbel eller en enkel horunge.

Särskilt betänkligt är det när en ensam rubrikrad står nederst på en sida, och det stycke, som rubriken avser kommer överst (utan rubrik) på nästa sida. Vid omflödning måste detta kontrolleras på alla efterföljande sidor. En obetydlig ändring kan vid komplicerad text få förödande konsekvenser längre fram.

Vid god typografi ska horungar inte förekomma. Grundregeln är att ett (del)stycke nederst på en sida (spalt), och ett (del)stycke överst på en sida (spalt) vardera ska omfatta minst två rader (minst den ena ska vara fullständig). De flesta moderna ordbehandlare ser automatiskt till så att detta fungerar rätt, förutsatt att texten markerats korrekt. Att se till att det blir så är ibland annars ett besvärligt typografiskt problem."

-HERREGUUUUUUUUD, utbrister jag och ungefär i samma läge befinner jag mej än. jag vet inte vad jag är mest chockad över, begreppet i sej eller att ordets andra betydelse inte ens står med. visste ni detta? när får man lära sej det? jag kan säga att ingen av mina lärare i grund- eller gymnasieskolan någonsin har vågat lära ut detta begrepp till mej i alla fall. eller? har jag kanske bara glömt bort det i ren chock? det börjar faktiskt ringa en klocka från grammatiken på högskolan. det låter till och med rimligt att mina kära grammtiklärare therese granwald skulle kunna lärt mej detta och att jag helt enkelt har förträngt informationen.... horungar alltså. och dubbla sådana. världen kommer aldrig bli sig lik igen.

finns det en stödlinje dit jag kan vända mej? ett anonymt samtal där jag kan berätta om hur jobbigt jag tycker att det är att min lärare använder sej av dubbla horungar...

idag var våren här, sjukt skönt. medan jag var inlåst i skolan för att diskutera gud och stora nordiska kriget var skrället och wern ute på en långpromenad i parken. hur orättvist kan inte livet vara ibland?

skrället är fortfarande lite sjuk, men imorgon hoppas vi på att kunna ge henne mat igen. det är inte lätt för en matälskare att vara magsjuk, det är ett som är säkert.

nu får jag inte skriva mer för wern, han klagar på att tangenterna låter för mycket när han ska se på tv. problemet är obetydligt när rollerna är ombytta, givetvis =P

att köpa: nytt tangentbord som inte låter som en skrivmaskin modell uråldrig.




och du, finfina lyckliga du =) det gjorde solskenet så mycket varmare att få den goda nyheten =)

magsjuka, vilket jävla påhitt. nånstans tänker jag att magsjuka är en form av gudsbevis, för nånting så genomtänkt ondskefullt och hemskt måste ha en djupare förklaring än obalans i magens bakteriekultur. magsjuka är ett straff, men i min mening knappast ett personligt straff utan ett kollektivt. typ för mänsklighetens ondska. synd bara att de ska drabba oskyldiga små liv som skrället.

hon är dock inget ynkligt skrutt, hon kaskadar glatt när helst magen känner för det, tittar förvånat på oss och så snart hon är avtorkad, tvättad och ombytt så busar hon vidare. det är inte klokt egentligen, en annan låg ju helt däckad, redo för döden. wern var inte lika klubbad, men jag kan väl inte direkt påstå att han valsade omkring bekymmerfritt här hemma. men skrället, hon bara kräks och leker vidare.

skulle gärna skriva nått mer, men jag tror att hon precis gjorde nummer två i sin pappas SFS- tygpåse så det är nog läge att ingripa...

---

i'm just glad it wasn't my purse...

Hm.. När det hängs upp skor i telefonsladdar mellan telefonstolparna så betyder det att det går att köpa knark i närheten. HAHA! Fråga mig inte hur jag vet det. Men ja, kanske har det något med det att göra ^^

urk, livet är pyton. dels för att jag i måndagsnatt vaknade med en nya spännande magsjuka (som iofs verkar vara över nu, bortsett från lite magknip) och dels för att jag är alldeles ensam och övergiven.

jo, så är det. skrället och wern fick snabbt åka till farmor igår, för att ingen av oss ville riskera att dom andra två vart sjuka. jag hade dött om skrället smittades av mej, så ont i magen hade jag i måndagsnatt att förslossningen var en barnlek i jämförelse.

men hur ont jag än hade då var det ingenting mot natten till idag. så ensam, så tyst. det var första gången jag och skrället var ifrån varandra en hel natt, och det var helt hemskt. ja, för mej alltså. wern hävdar att skrället sov lugnt och tryggt i sitt rum hos farmor, och inte var nämnvärt upprörd över denna brutala separation. typiskt henne btw.

men jag, jag låg bara och undrade varför jag inte kunde höra hennes suckar, skratt och omflyttningar när jag skulle sova. inte ens en wernsnarkning störde min sömn, inte ett ljud. fy bubblan va hemskt.

idag mår jag mycket mycket bättre, det är mest bara lite magknip då och då, plus allmän trötthet givetvis, men dom ska vara borta en natt till för säkerhets skull. så imorgon kommer dom hem och då slutar jag inte krama dom förrän deras ansikten bli oroväckande blå =)

här sitter man och slösurfar lite, börjar fundera lite på sommarkläder och på om man kanske faktiskt skulle börja shoppa som jag gjorde när jag gick i gymnasiet och högstadiet. dvs shoppa lookar istället för plagg som var fina för sej.


tittar runt lite på mina sidor och kommer över detta


ett par korta tajta shorts. ett önsketänkane, eller en målsättning tänker ni då kanske.

jag kan tala om att jag snarare tänker VAD I HELVETE!?!

varför då borde ni undra nu. jo, det ska jag glatt tala om.







det är inte shorts för kvinnor, eller ens fjortisar. det är shorts för barn. strl 86-128. inte vilka barn som helst heller, utan givetvis flickor.

ni vet kanske att jag och wern diskuterar och argumenterar ganska mycket med varandra och med andra om vilka kläder skrället ska ha på sej. jag och wern har en ganska enad front, med lite luckor i där vi tycker olika med accepterar varandras åsikter så pass ändå att vi är typ överens. vanligtvis brukar argumentationen med andra gälla färgval (werns hjärtefråga) men ibland också funktion.

och dom här "byxorna" är ett klassiskt exempel på barnkläder helt utan någon form av funktion. eller är det bara jag som inte riktigt kan se skrället som nyss lärt sej krypa och gå (om vi håller henne) tulta omkring i parken med ett par jävla shorts som knappt täcker blöjkanten. med ett flätat jävla skärp runt höfterna för att hålla upp det onödigt dyra och opraktiska tygstycke som hämmar henne?
eller för all del, eftersom storleken tillåter; kan ni tänka er någon flicka i ålder 1-8 år som behöver ett par superkorta shorts med flätat bälte?
jag tänker mest på att jag har för mej att jag själv i åldern 1-8 år faktiskt rörde mycket på mej. lekte. busade. hade behov av kläder som tillät mej att hoppa, klättra, springa och busa rent allmänt. inte svassa runt med ett flätat jävla skärp runt de obefintliga höfterna och leka the hills junior.

och då har jag inte ens visat det värsta än.



dom är slut i alla storlekar utom storlek 122.

det skär i hjärtat på mej.

strl 86 är slutsåld. storlek 86 kan jag tala om för er som inte vet det är vanligast hos barn i ålder 1- 1½ år. även enligt h&ms egen storleksguide. ungefär samma ålder som barn brukar lära sej stå och gå i. perfekt va? din dotter kan knappt gå, knappt prata, använder antagligen någon form av blöja fortfarande  men ett par minishorts ska ungen ha! helt jävla stört.

nu blev jag för arg för att diskutera vidare, nu ska jag gå och lägga mej hos skrället och göra detsamma som hon; sova gott och drömma om nått som får mej att skratta i sömnen! det lär inte vara om minishorts.


PS: för er som undrar finns det givetvis en hel drös med minikorta jeanskjolar också, inte vida utan precis såna jag själv har. så att jag och skrället kan matcha varandra i sommar...

i helgen är wern och passar olle, eller var det tvärtom? nåja, det betyder att jag och skrället kan njuta av varandras sällskap idag och imorgon, hur mycket vi vill.


och tro mej, det gör vi!
hörs sen eller så, för nu är det pussjaga =)

och hon gör det jävligt bra!


nånsin funderat på att ta den lätta vägen för att fixa det här jobbiga med dallermage och omättad aptit? träna och äta ordentligt är ju lite jobbigt trots allt. för att inte tala om det här med att avstå från goda saker som chips, godis, läsk och alkohol om man vill se ut som en barbiedocka.

då tycker jag absolut att du ska läsa min goda väns inlägg om Gastric Bypass- operationer, och givetvis titta på kalla fakta ikväll.




tyckte det var ett så otroligt bra inlägg, och om du också tycker det ska du absolut kommentera inlägget tycker jag!

jag har en fråga. och den är av den besynnerliga sorten.

det är nämligen så att vi bor juh precis i ena hörnet av en korsning, och vi har utsikt över den från bland annat köket. och ofta står man juh i köket och tittar ut, funderar över saker och ting eller mest bara glor om man nu ska vänta på vällingen i 30 sekunder.

och det är under dessa trettio sekunder ett par gånger om dagen som jag och wern har lagt märke till något, i vårat tycket, jävligt udda. på två av trafikljusen hänger det nämligen någon form av streetart som vi inte riktigt kan reda ut vad det ska vara bra för...



i den ena hänger det ett par vita stringtrosor. i den andra hänger det ett par (tidigare) vita kalsonger, men under sommaren fanns där ett par bruna som numera bara är en bit resår tack vare naturligt slitage.
och givetvis är frågan VARFÖR?

för, en sak ska jag säga; aldrig känns det så jävla ofräscht att stå i en trafikerad korsning som när man får hela nyllet fullt av inte bara avgaser utan även avlagda underkläder. otvättade sådana. själva tanken att dom fladdar i vinden bara någon meter ifrån mitt barn får mej att vilja kräkas och munnen fylls av tunn saliv. och sen går vi en annan väg.


men som sagt; varför? är det någon som sitter inne på en rimlig teori eller kanske till och med bevisad kunskap om varför i hela fridens namn det hänger trosor som nån form av äcklig juldekoration i trafikljusen så TRÄD FRAM FÖR BÖVELEN!! jag vill veta!

min teori är att det är nått fjortisfuffens på gång. typ, har man fått till det på skolgården här bredvid en sen kväll eller tidig morgon med hjälp av en moppe och en häxblandning i en festisflaska så är det god kutym att visa upp det för dom andra i gänget.

för det kan omöjligt vara en helt oplanerad sak, det behövs ändå en del tid till att trä på ett trafikljus underkläder.

men ändå, jag fattar inte. jag kan lätt erkänna att jag hade en del konstiga saker för mej under mina tonår, men att trä mina använda otvättade underkläder runt ett trafikljus hade jag då fan aldrig gjort. nånsin. det är så jävla äckligt.

om någon mot all förmödan inte har tillräckligt med bloggar att läsa skulle jag mer än gärna rekommendera Korvasbloggen.

den är rolig, varm och underbar och handlar om ingenting annat än en pappas kärlek till sitt barn och deras roliga upptåg tillsammans.

gå in och njut för bövelen!

På Pirum Parum (webshopen som vi tävlade hos i inlägget innan) hittade jag de sötaste skorna jag nånsin sett till lilla skrället, och tillsammans med den sötaste jackan in all the lands tror jag att hon skulle kunna charma till sej fred på jorden. så det här är vad vi ska spara ihop till, vad tycks?


ekologiska skinntofflor från bellio


en grön skön vårjacka från lindex

och pricken över i:et


en jordgubbsmössa. jag hade en hemvirkad när jag var liten, från snälla söta faster Ingrid. målet är att hitta den igen när jag är hemma. annars finns dom också att köpa på lindex.


men erkänn sött då? =)

idag är mister wern helnöjd. för sina födelsedagspengar har han nu äntligen fått två par converseskor, ett par svarta och ett par röda. till priset av knappt ett.

hur undrar ni givetvis. elementärt, käre watsson.

http://www.amazon.co.uk/

han satt och slösurfade och upptäckte till sin förtjusning att det var alldeles gratis frakt, till och med till schweden. och dessutom var ju conversen billigare än vad dom är här hemma. fanns massor av fint, vi tittade till och med på ett par fräsiga till skrället, men nånstans sa förnuftet nej till att köpa pjucks för 250 spänn till någon som knappt kommer ha hunnit skrapa sulorna på dem innan de är för små.

jag har drabbats av någon form av sjukdom, så jag var inte helt intresserad av att ens titta på skorna just nu. det kan vara döden som är nära, eller bara vanlig söndagssnålhetssjuka, men för er andra med massor av livsglädje rekommenderar jag starkt att ta er en titt =) i know you want to.

ibland har kanske någon undrat över varför vi kallar lenore för skrället?

för om man nu har valt det vackraste namnet in all the lands på sitt barn kan hon väl få heta det?
men nej, det är inte så det funkar. det blir liksom lite uttjatat att ropa lenore på henne hela dagarna, till slut låter det liksom mer som länn- ååårrr, och det är på det hela taget inte så fint.

det är kanske lätt att tro att skrället blev ett passande namn, eftersom hon minst sagt var en liten skräll när hon uppdagades. men så är inte fallet. jag ska här försöka att redogöra för hur lenore blev ett skrälle.

jag tror att det började med att mamma sa belle till henne, med ett uttalat e på slutet. lelle-belle till och med. men lenore är ingen lelle, det syns tydligt och klart. däremot fanns det en liten glimt i ögat som helt klart såg ut som en pelle. en pelle-belle. det har funnits dagar när vi bara har kallat henne pelle. men till vårt försvar (om vi nu skulle behöva nått, det är vårt barn, vi får kalla henne vad vi vill) så har hon dessa dagar verkligen sett ut som en liten pelle också.

men vissa dagar...då är hon inte så charmant som man kan önska. hon visar sällan eller aldrig upp dessa sidor för andra, hon är ju smart tösen, men till en början så kallades hon för eländet under de här dagarna. för då var det verkligen ett elände att vara lenore. men, att vara ett elände till lenore är typ som när vi andra slår i tån. det händer sällan och det jobbiga går över fort, även om det är riktigt pissigt när det väl händer. och då kan man väl knappast kalla det för ett elände. men det är rätt fräsigt att ha ett smeknamn med ett ä i. och i en namnramsa är det roligare med tre rimmande namn. och voilá så var pelle-belle-skrälle född. och så fort hon hörde skrälle tog hon det till sej, och vips blev hon det lilla skrället.

idag har vi sjungit en liten stund, jag och avkomman. en egentillverkad sång i samma melodi som blinka lilla...

pelle belle skräll skräll skräll
pelle belle skräll skräll skräll
lilla pelle skrället mitt
skrälle belle hick hick hick
pelle belle skräll skräll skräll
pelle belle skräll skräll skräll

vi tippar på melodifestivalen nästa år. it's a winner. nä, verkligen inte, men hon gillade den väldigt mycket så resten spelar liksom ingen roll.


skrället är i övrigt även applicerbart på ett eventuellt utländskt smeknamn. om vi skulle behöva emigrera och byta namn kan det juh vara bra att ha en drös liggandes. och då hade vi lätt valt ut Lé Screll till henne.

nu är det la bed som gäller, imorgon är en kalasdag =)

så kan man spela bort lite tid på att hänga gubbe och gissa vilken film föremålen kommer från

rätt lagom kul =)



http://famousobjectsfromclassicmovies.com/play

Jamaican Me Crazy. [jah-mejkin' me krej-tsy]

fniss fniss fniss. men den var inte lika god som den var rolig.
dock klart värd icas extrapris denna vecka för att kunna fnissa åt den
varje gång man öppnar frysen.

jisses. vilken helg och vilka dagar. är för lat för att ladda upp bilder så det får ni leva utan.

skolbänken
i fredags efter tentan (som kändes asbra, vilket var raka motsatsen till tentan jag skrev i torsdags som kändes helt åt helsicke) var det planerat fredagsmys. fredagsmyset byttes ut mot en stund ensam med en arg och trött lenore som inte ville vara glad medan wern och ewa var och köpte en skolbänk till mej i bromölla. men det var helt okej, för nu har jag/vi en skolbänk med lock och allt ståendes i sovrummet vilket betyder att jag slipper gå tusen mil till högskolebiblioteket, jag slipper stadsbiblioteket och jag slipper sitta i tvättstugan, jag kan sitta i mitt eget sovrum och plugga hur mycket jag vill =) fantastiskt!

soffan
sen i lördags skulle wern ÄNTLIGEN få titta på avatar, vi har försökt tusen gånger men alla filmer vi har...köpt från internet har haft askass kvalité, så vi var helt enkelt tvugna att köpa filmskrället. en timme in i filmen har jag tröttnat på braveheart-poccahontas så vi beslutar oss för att göra tilltugg. eller egentligen hann vi bara besluta för sen gick soffan i två delar.
wern hämtade skruvmejslar, jag kollade blocket. och där hittade jag två soffor och två fåtöljer för det enorma priset av TRETTIO kronor. TRE TIOR. fast hon fick en selmasedel och två femkronor. men det är samma värde har jag lärt mej. fint var det med, iaf sofforna. så ner med skrangelsoffan i källaren, ringa efter bärhjälp som för ovanlighetens skull blev ewa och emil (dom är lite av vår assistanskår och förtjänar någon form av utmärkelse och belöning från högre makter) och sen hämtade vi sofforna by foot. iaf första vändan för sofforna bodde nämligen bara två gator bort. hur mycket flyt är inte det då?

tipp it, tiiiiiipp IT
söndagen ägnades åt att försöka möblera. det gick ASdåligt hela dagen tills hjärnan bara ledsnade, då fick kroppen styra lite och vips såg det alldeles utmärkt ut i vardagsrummet och wern kunde äntligen avnjuta mitten och slutet av braveheart- poccahontas på discomattan. shit vilken överskattad film!

tjernobyl
vi har fått en ny micro för ett tag sen av linn, eftersom att hon hade en till övers och den som vi hade var från mikrons första år på marknaden. igår skulle vi tina lite bär till skrället, som vanligt, och sätter in dom ett par sekunder. det uppstår en flamma och wern smäller till micron så den stängs av.
misstanke 1: bären var från euroshopper, tänk om de var från ukraina!!! det är säkert tjernobylbär, och nu kommer skrället självlysa om kvällarna! givetvis hade vi slängt påsen, så misstanken kunde inte avstyras. helvete. jaja, testa igen.
misstanke 2: mikron har gått sönder eller begåvats med kärnreaktoriska egenskaper. ytterliggare en flamma från en ny skål bär bekräftar misstanken halv om halvt, men inget tvivel återstår när det tredje exprimentet inte går att genomföra eftersom att mikron inte fungerar.
piss. måste köpa ny mikro omedelbums. både jag och wern kände en stark ovilja till att leka värma- välling- leken på spisen. vi är för bekväma för det, och för fjällsemestrar. efter en rundringning visade det sej att vi var lämnade åt vårt öde. (vi hade inte mage att ringa till assistanskåren, igen. nån måtta får det vara, tänkte vi)
som tur var dubbelkollade wern en sak, och gissa vad. mikron var hel, men inte kontakten. pjuuuh. det var bara köket det var fel på =) det gör det till abk:s problem. grattis abk.

pensionsåldern
idag blev wern the burn hela tjugofem år gammal. han fick en chokladtårta och en tårtspade av maxi, en rubiks kub, mjukisbyxor, skruvmejslar och två Sara Granér- album av mej och Lenore på morgonen. sen blev han uppvaktad hela dagen per telefon, post och internet men då var jag i skolan...

chocken
...och då fick jag reda på att jag, trots att jag visste att jag skulle bli underkänd på den tentan jag skrev i onsdags eftersom att jag inte hade hunnit läsa allt (den behandlade forntiden, antiken och medeltiden och jag hade knappt läst färdigt antiken...) faktiskt hade lyckats skrapa ihop ett G! jag är lite arg och tänker plugga upp mej ändå, kan ju inte gå här och vara tillskriven kunskaper som jag inte har liksom, men annars rätt nöjd.

avslutningen
shit vad jag är trött. nu ska jag gå och lägga mej, jag ska gå upp klockan sex imorgon och plugga hela förmiddagen så att jag slipper skämmas på nästa tenta. det blir dock tvättstugeplugg ändå, men det är i ärlighetens namn rätt mysigt. så länge gästen från hotell hasande tofflan* håller sej undan och väck åtminstone.




fotnoten - oyes, it is a foot nut. nej det heter inte så på engelska.
*en granne som har någon form av... allting som omöjliggör fullgod kontakt med den verklighet vi oftast befinner oss i. mamma har lärt mej att kalla dårhus för hotell hasande tofflan. jag vet inte om det är för att hennes benämning låter mer PK för henne, eller om det var hippt och ballt att säga så när mamma var inne med tugget. jag tycker att det är ett roligt ord på ett helt sjukt ställe så jag använder det titt som tätt. mest som semesterförslag till antingen mej eller andra cocoes.