Livet och andra konstiga saker

å hjälpes vilken helg. vettifan hur man ska börja riktigt. det kanske blir en sån hära helgen i korthet, blir nog enklast..

fredag.
inte göra tenta, eftersom jag inte hunnit plugga ens en liten stund. sitta på kåren och fixa med brakfesten. stressa ner på stan klockan tio och köpa alkohol och maskeradkläder, blev en finfin pyjamas. kontorstid på 6m (det va då evan kom haha). efter-tenta-pub. trasig fritös, död åt den. stressa hem, hämta grejer, springa tillbaka. böka med brakfesten och byta om. hämta pallen med cider och inser att, hjälp... det kommer bli en sån kväll. slavar och grejer kommer. festen börjar, dimman tätnar ganska så snabbt. 5 spänn för cider, det gick juh strålande.sjunga skråla äta leka dricka dricka dricka dricka. se tommy i bikini. skratta åt aspackade fidde och hans skoskav. städa undan och åka hem. mycket bra brakfest. jag vet det för fidde sa det tusen gånger. det och att jag skulle se kenny starfighter. i will.

lördag
stupid klocka väcker meh halv nio, dags att gå till kåren och städa. vänta på mange. vänta på tommy och malin. äta lite pizza som blev över, blä va äckligt. allt va typ färdigt när mange kom, bara den halva pallen cider som skulle ut igen. titta på slutet av råttatoil (eller hur skiten stavas) och sen vandra hem. packa för karlshamn, gå till 21an för att hämta folket och skälla på tommy för att han inte kom och städade köket. folket va astråkiga så det blev bara jag och nina som åkte, men det räckte gott och väl =) hittade joan maggan och emelie på stationen. dricka "äppeljuice" på tåget och prata massa strunt om fruntimmer och annat skräp.
hem till donkis, öppna min absolut päron och blanda med avslagen ramlösa. mums mums =D dimman tätnar igen. leka lite tror jag, snacka mycket =) ner til kåren, sittning. fick ett punchdränkt märke och en citron istället för den äckiga maten <3 bästa ever. sen har jag ingen aning om vad jag egentligen gjorde, sprang nog mest omkring och lekte med alla jag kunde hitta. jennie upplyste mej om att jag hängde mycket i baren... det kunde jag nog ha listat ut själv också... =) jag och donkis bestämde att han va min lillebror, eftersom han ändå ser ut som en sån =) sen va det hemgång genom den läskiga jäkla kyrkogården. varför lägger man en kyrkogård på vägen från kåren? så jäkla dumt. efterfesten.. jadu. jag och jennie skrattade sönder oss åt en skål, bara för att vi hällde lite vin och grogg i den och sen kom på att det kanske va en finskål. jag skrattade så jag fick ont i magen, men man va nog tvungen att vara där för att förstå hur roligt det va. efterfesten höll på till halv nio på morgonen när jag somnade som en liten boll. gött.

söndag
vaknar några timmar senare av att lillebror donkis sätter sej på mej i soffan och säger att det är dags att moppa golv. mm, det va det. konstaterar att vi har tappat bort alla andra kristianstadfolk, bara jag och jennie kvar. sen hittade maggan oss, men dom andra va feteborta. hoppsan. jaja, surbullar som vill sova istället för att festa slipper väl va med och leka då.. dags att gå upp. först donken. sen moppa golv. sen dö i soffan. gött mos. sen tåg hem. huvet känns som megamos. sitter och fnissar åt ingenting för att jag är så trött. hem till underbara knäckemackor med ost, soffa, dusch <3 och sen återförenades jag med min number one älskling sängen. och där sov jag i tolv timmar tills jag vakande nyss.

and now, time för knäckelunch och sen kåren tills kvällen är över. sweet.

ett av mina kriterier på drömkill- listan va juh att killen skulle påminna mej om att säga till om jag gick hemifrån utan kjol. det kriteriet har sin egna lilla historia, och eftersom jag är på dåligt humör nu tänker jag berätta den bara för att få lite roligt själv.

en gång för nått år sen, två kanske?, så hade jag linn pålen och kanarie som vanligt varit ute dan innan och va bakfulla som apor dagen efter. när vi är bakfulla som apor betyder det oftast inte att vi är illamående, eller egentligen ens bakfulla alls i ordets rätta bemärkelse... vi är oftast fortfarande lite fulla snarare. så även denna dagen. jag misstänker att vi allihopa va i trean först, men sen blev det dags att klä på sej och gå hem till pålen för att... göra nått innan vi skulle åka till willys och handla crap.
jag va inte alls sugen på att klä på mej, jag trivdes bra i pyjamasen och hittade på tusen ursäkter för att slippa ta på mej nått över huvudtaget. när linn med oslagbar logik förklarade varför det skulle vara en så dum i idé att åka till willys naken beslöt jag mej till sist för att ge det här med kläder en chans även denna dag. men byxor är gay som säger i karlshamn, så jag ville ha kjol. och leggins för att inte frysa. och en ny ganska lång tröja som verkade behaglig.
vi går hem till pålen, och gör förhoppningsvis vad vi skulle göra där. husguden klockan säger åt oss att det är dags att gå till bussen för att åka genom hela stan, byta buss och åka till vilan. jag reser på mej för att sätta på mej skorna när jag hör min bästa vän kanarie säga: - eeeuööhm, erica?
- ja?
jag tittar på honom och ser hur han funderar på om han över huvudtaget ska fortsätta sin tanke. jag tittar lite frågande och uppmanande på honom, hur ofta brukar den människan tveka innan pratar liksom?
han öppnar munnen, och först ser det verkligen ut som han ska säga det va inget men han ändrar sej i sista stund. han tittar ner på mina ben och säger: - hrm... har du inte glömt nått?
jag följer hans blick och ser nånting helt annat än mina ben framför mina ögon. jag ser min jeanskjol ligga kvar på sängen, jag ser mej själv avbryta påklädnaden eftersom pålen ropade nått från köket och jag va tvungen att svara på en gång. jag ser framför mej hur jag har gått hemifrån genom hela campusområdet, mitt på dagen, utan kjol. jag ser mina ben utan kjol men tack och lov i ett par leggins och devis täckta av en lång tröja.
sen ser jag in i framtiden också. jag ser hur kanarie väljer att inte säga nått, att vi åker genom hela stan i två ghettobussar och är inne på willys när jag upptäcker att kjolen är borta. allt det här händer på kanske 1 sekund, men det är tillräckligt länge för att både linn och pålen ska ligga i en hög på golvet och kippa efter andan, och sekunden efter gör jag och kanarie samma sak.
tro mej, den mycket mycket snabba promenade tillbaka till trean och min kjol va förutom otroligt snabb bland de roligaste två minuterna i mitt liv (ja, så snabbt gick det).

men så därför är det kriteriet med. för att jag vill försäkra mej om att när det händer igen (ja, jag känner mej så pass väl att jag vet att det antagligen kommer hända igen) så har jag en pöjk som säger åt mej innan jag lämnar huset att jag har glömt nått. framför allt ska han nog inte tveka heller. jag vet att jag kommer få ge vika på den här punkten, för seriöst... hur rolig kan en sån kille va i det långa loppet egentligen? det är juh få förunnat att kunna roa sej med kjollös lyx =P

hihi, nu blev jag faktiskt mycket gladare =) med bra minnen är man aldrig arg länge =) saknar dej birdiebird, kom hem och lek med oss snart!

blääää. jag kan inte sova längre, jag kan inte koncentrera mej, pallar inte plugga, pallar inte bry mej alls. samma samma, hela tiden. SJUKT JÄVLA TRÅKIGT. det känns som att jag kan det här nu, nu vill jag ha ett nytt bananskal att glida iväg på.
det verkar juh löjligt att man ska bli så rastlös och instängd efter så kort tid, men det är nog så. även om jag gillar kristianstad som fan, älskar mina rövhattar och retards mer och mer för varje dag och faktiskt fortfarande vill bli lärare så är jag så grymt less på allting.

det händer inget, det är samma samma hela tiden. alla fester är typ samma, alla skoldagar är samma. jag har vart här för länge. jag behöver stimuli god damn it. det är inte så att jag "behöver nya utmaningar" eller nått annat käckt. jag behöver nånting nytt. vad som helst. en enda lite förändring. skulle det va så svårt? tydligen. för allting står juh ändå och stampar på samma ställe.

visst kul med förspelet, men det känns gammalt som gatan, jag och pinky har fan planerat detta sen 2006, bara det att ewa och mattias har satt ett nytt namn på det. visst, kul med kårjobbet, men jag är ändå här jämt och sen när jag blir arvoderad får jag iaf inte göra som jag vill för då måste man va PK och fjanta massa med "riktigheter" och blablabla. 

så nu tänker jag önska. Gud, Tomten, Buddah eller Kungen (fina lirare allihopa), vem av er som nu har tid att lyssna. Eftersom jag har varit typ snäll i år, åtminstone inte så elak, skulle jag uppskatta om jag kunde få nått av nedanstående:

- ett stort hus som jag kan bo i med mina skor

- en prins på ädel springare (häftig bil alltså) som räddar mej

- en miljon kronor, gärna lite mer men det känns som att hoppas på för mycket

tack på förhand /erica (ps: om jag får det innan fredag nästa vecka lovar jag att plugga till och göra tentan)

den här veckan har börjat som döden ungefär. igår va den segaste dagen i hela världen. två lärare som är segare än... än... nånting annat jag någonsin träffat på. både jag och jonas tävlade om vem som kunde dö först. tyvärr förlorade vi båda två.
positiva saker under måndagen:
* årets första grillning hemma hos wille och sofie. gött jäkla mos. wille är grymmes grillare (han sa att vi skulle säga så, eftersom det började regna och blev lite fel... men det va gott, lovar!)
* den långa reklamen med brolle jr. fy tusan. jag fick hjärtklappning, dregglade och va tvungen att sitta ner i en timme bergis. jäklar i havet! 
 
idag då? jäklit livat NU/UFOmöte sen klockan nio i morse. så sjukt spännande att jag knappt kunde bärga mej imorse. or very much not. sen ner till kåren för att KA tänker tvinga mej att hjälpa honom att städa källsorteringsrummet. det är positivt med en enda sak. jag kommer kräkas upp allt jag har ätit i hela mitt liv, och då blir jag redo för beach-09 på två sekunder. positivt med det är också att allt kaffe jag har druckit idag för att inte somna vid bordet också kommer komma upp, vilket gör att jag kan dö när jag kommer hem.

fy fan vilken jävla vecka. blir den inte bättre imorron... då... då tejpar jag fast ka i stolen och tar ut honom på en åktur. jävlar i det. bäbä

Ta fram din mobil och skriv ned namnet på den i telefonboken som ligger som det nummret som står här:

17 Caisa 6M
21 Carl Gerlofstig
24 Cicci
35 Emelie hus 30
36 Emil
37 Emma Fy Faun
40 ET
48 Fia
54 Gurreburre
66 Håkan nolla
72 Jakob 6M

F: Har du pussat nummer 72?
S: Nee, faktiskt inte =) (Jakob, vice kassör och grym KK i 6m)

F: Vilket är ditt bästa minne tillsammans med nummer 36?
S: Hihi, jag och emil har haft massa roligt tillsammans juh =) men allt började nog med teenfuck =P

F: När ska du träffa nummer 48?
S: hmm, vet inte men vi ses nog på kåren eftersom båda bor där ganska ofta (fia, sötochrispordförande och massa annat)

F: Är nummer 54 söt?
S: Ja så klart, Gurra är min bäbiskusin, en hel månad yngre än mej.

F: Vad var ditt första intryck av nummer 35?
S: KiNGare, han är nörd av nått slag. bäst att presentera sej på ett bra sätt =) (emil när han va nolla 2006)

F: Hur träffade du nummer 17?
S: Caisa började jobba i mitt 6M lag typ 2008 kanske? Hon blev inte rädd för pålen wilson och kanarie, så då tyckte vi att det va roligt att leka med caisa =)

F: Gillar du nummer 21?
S: Nej, Calle är avskyvärd på så många olika nivåer. Okej, jag ljög... jag är med i Calles hemliga fanclub...

F: Har du träffat nummer 40 den senaste månaden?
S: Nej =( et är dum och bor i jönköping, och där är inte jag så ofta.

F: När såg du nummer 72 sist?
S: I fredags? Nej, torsdags var det nog. Jag va bakfull och Jakob kom med hemska tabeller på mötet.

F: Har du varit i nummer 66 hus?
S: nej, men jag har hört att det bor massa alkohol där =)

F: När är nästa gång du ska träffa nummer 24?                              

S: Har ingen aning, jag och Cicci går inte i samma klass längre.

F: Är du nära vän med nummer 37?
S: Jag och emma är ganska nära festvänner =)

F: Har du gått på bio med nummer 40?
S: Näpp, jag och ET har annat för oss när vi leker =)

F: Skulle du kunna gå ut med nummer 72?
S: Vem vill bli sedd med Jakob!?! Ett öde värre än döden =P nee, nu ljuger jag igen. så klart jag skulle gå ut med jakob, alla hundar och studenter måste rastas med jämna mellanrum =)

F: Vad pratar du och nummer 54 oftast om?
S: Morfars vin =) Jag och gurra har ett gemensamt intresse där =)

F: Känner du nummer 48?
S: Nej, jag brukar ha okändas telefonnummer inlagda i mobilen. Fast Fia känner jag faktiskt ganska bra, jag har till och med övergett henne på Grand, ett få förunnat privilegium

F: Skulle du kunna ge nummer 21 en kram?
S: Ja, det är min högsta önskan  i hela världen att få krama calle. omg liksom.

F: Hur är vänskapen mellan nummer 36 och 54?
S: Jag misstänker att Emil och gurra nätdejtar via facebook och har hemliga möten i Lidköping. Officiellt har dom aldrig träffats och vet inte om varandras existens, men som sagt... jag är dom på spåren.

F: Hur länge har du känt nummer 35?
S: oj... hmm, sen 2006 kanske? jo, Emelie började nog plugga här 2006, så där omkring är det nog.

F: Har nummer 17 ett förhållande?
S: Jäpp, Caisa har en pojke sen länge =)

F: Har du velat slå 40 i ansiktet?
S: Nähäee, bara klappa sneeel ET.

F: Hur träffade du nummer 35?
S: Jag tror att det va linn som träffade emelie först. eller så gick hon och pålen i samma klass? eller så va det på insparken. eller så kommer jag faktiskt inte ihåg.

det är som att världen har bestämt att jag aldrig ska få ha sovmorgon när jag väl vill... ligger och sover som bäst, och då ringer så klart mamma. DUMMA MAMMA. puss puss puss =)

dom ska åka på semester till S:t Petersburg i sommar, med mina morbröder och deras fruar. sweet. det är första gången som mamma och pappa åker på semester utan vare sej mej eller min bror. tror inte att dom kommer klara det, bara sitta och sakna oss hela hela tiden =P speciellt min bror eftersom han har en tendens att vara en lite boll av glädje och lättsamhet hela tiden... =P näe, förlåt igen. anders är sjukt bra lillebror som har snäppet värre humör än vad jag har. om min humörspendel kan svänga från överlycklig till subtropiskt stormåskväder på tre sekunder kan min ärade lillebror gå från överlycklig till "jag tänder snart eld på dej och landytan 25 kvadratkilometer runt om dej bara genom att blänga på dej" på två sekunder. det är imponerande. dock har min kära mamma upplyst mej om att jag var värre än så när jag var en tickande hormonbomb. tveksamt säger jag, det har jag inga minnen av. och att det är en spricka i duschkabinen som matchar ärret på min högerhands knogar räknas icke som bevis.

det tråkiga är bara att jag trots allt kommer ihåg min hormonbombstid som ganska rolig. jag hade skoj nästan hela tiden, och va nog väldigt sällan ledsen på riktigt. men lille pånken verkar mest ledsen hela tiden, det går liksom aldrig som han vill verkar det som. och det gör alla storasystrar lite ledsna i ögat när våra bäbisar inte skrattar som förut.

om han bara hade fortsatt va så här liten och glad =)
puss min lille tjernobyl, jag tycker du kan bli glad bäbis nu =P

jättekort och jättetydligt, or not:

klockan ringer, snoooza i en evighet. upp, klä på sej och annat morgondon. telefonen ringer. gordon har blivit raggad på av en bög som ville bjuda på korv och cola, grattis. linn tutar på parkeringen, ner på stan med henne och pålen. möta febrig men ganska smart ewa. handla maskeradgrejer, handla presenter, handla mängder med vin. äta. viktor kommer, sjukt irriterad över tågresenärer.
ut till jysk, handla fem meter kycklinggult velourtyg till linn och lakan till viktor. pålen blir gasig i bilen, nervevade rutor i mars är inte ultimat. till max för att vicke ska utfodras, väntar i en evighet. funderade på att ringa till max och säga att mannen i den gröna jackan och svarta mössan bär med sej en bomb. gjorde det inte, spenderade istället en underbar kvart på parkeringen med att försöka lista ut könet på en person strax framför linns bil. personen hade fjunit skägg, vilket jag har lärt mej inte är ett säkert tecken... tyvärr.
till ica, handla blandvatten och hårnålar. jag och viktor blir lätt mordhotade av linn i kön, händer ganska ofta så vi är vana, kassören å andra sidan blev lite blank i pannan och mumlade "oj". stackars.
hem, släpa miljoner saker upp och ner för tusen trappor. linn kommer efter tio minuter, dags för förvandling. mer mordhot från linn när hon inser vad jag har lurat på henne. fniss från mej, jag är en bra kompis HAHA. linn ser ut som thomas dilevas och hades (från disneyfilmen) okända kärleksbarn. JÄTTEroligt. spackel spackel, nu är vi färdiga.
så här såg vi ut:

fast nu ljög jag... vi såg mer ut som... fyra nyanser av brunt (jag) och björne i kycklingdräkt och knullrufs (linn).

ner till kåren, linn skäms hela vägen. jag skrattar hela vägen. "tur att det är uppenbart att vi ska på maskerad" säger linn. eftersom det är hon och jag tänkte jag i mitt stilla sinne att det nog inte alls var alldeles uppenbart. men för att slippa få fler mordhot från lilla kycklingen va jag relativt tyst.
in på kåren, skära fem kilo korv och stapla stolar. invänta gäster. dricka vin. dricka vin. titta på tolvåriga gangsters som goes mental på en stackars ensam bil på parkeringen. skratta åt pervo- pan när han skrämmer fjortisbrudar som röker utanför dörren.
festen börjar, hej hej hej, kramas kramas kramas. hej fördrinken, mums mums mums. sittningen börjar, du gamla du fria.... och sen är det väl kört =P sjukt skoj mellanspel här (jag tror att fredagen gick över till lördagen under maten...). klunk klunk klunk, skratta skratta skratta. går hem två kanske, bara för att inse när pyjamasen är på att mobiljäveln ligger kvar på kåren. damn it. gå tillbaka, uppfriskande promenad. inte. hem, sova.
väcks av linn den apan som vill att jag ska vakna. det vill inte jag.  jo, tydligen för jag kan juh inte somna om. kitel har ringt mitt i natten för ovanlighetens skull. skumt meddelande på iq- svaret. människan är störd. till donken med linn, hon körde lite... ryckligt kan vi väll säga. konstaterar snabbt att jag fortfarande har en viss promille  kroppen. hem, glo på så ska det låta- reprisen. inser att martin stenmarck faktiskt är snygg, pretty boy. kommer på att jag ska sluta kolla på så ska det låta eftersom jag bara inser att massa killar som jag inte gillat tidigare bara ser bättre och bättre ut. i need a boy.
linns pappa ringer "nej pappa, jag har inte kastat gatusten i malmö". tur att pappsen kände sej tvungen att fråga =D
klockan tickar, dags för restmat hos wilson och sofie. dom är som apor på zoo. mums mums mums igen.
till 21an, lyssna på syndagänget och glo television. lånar "The boy in the striped pyjamas" och tittar på den hemma hos pålen. sjukt bra, sjukt hemskt. snubblar hem mellan alla trappor. natti natt, nu är en vecka i pissmars avklarad, tre återstående.

bäbä för så länge

jag började fnissa idag för mej själv, kom på en sak som vi brukade säga när jag va hemsk tonåring. varje gång man fick mens och beklagade sej över den tillhörande värken va det alltid nån som sa "klaga inte, hade du inte fått den hade det gjort bra mycket ondare om några månader" eller nåt liknande. favoriten kom dock när nått sånt här mensföretag hade "det syns när det känns bra" som slogan. om nån hade mensvärk som tusan och grimagerade va den en given replik som gärna sades allt för skadeglatt.
allt va lite roligare när man va hemsk hemsk tonåring (jag vet att jag kommer straffas för den tiden när jag får egna barn) men fortfarande några år senare är det fortfarande tanken varje gång "jaaa... aaaaaj" =D andra tanken är självklart "yes, nu får jag va elak utan anledning igen och kan skylla på det här! ge mej larkrits, nuuuu". det har den vart sen tidernas begynnelse. det är underbart, faktiskt. skulle inte byta det för allt i världen =)