elaka viktor
viktor är så jäklans knäpp i kolan han också. ha kan störa sej på de mest annorlunda sakerna, och när han väl har börjat störa sej på nånting vägrar den lille fan att släppa taget.
just nu är han tillbaka i en evig strid med sin personliga darth vader (vicke va den som lärde mej att han hette så och inte "plåtskallen med astma" som jag kallade honom). och jag tycker det är underbart. sällan har två människor tyckt så absolut olika om allting som finns på denna jord att tycka nånting om. och det är underbart. för den andra parten fattar ju inte att han är den som faktiskt är dum.
visst, vickepicke är kanske inte alltid den skarpaste kniven i lådan, men han är fullt funktionsduglig. den andra parten kan mer beskrivas som... ja, va ska man säga. en 100 % stockholmare? med allt vad den fördomen innebär. verkligen allt. till och med camel toe.
jaja, nu är striden igång igen, och den är lika seg och utdragen som när peter griffin slås med kycklingen. och här ligger jag och fnissar. för vickepicke är verkligen upprörd. man skulle kunna tro at det handlar om ett brott mot mänskliga rättigheter, men icke. det handlar om att vicke inte fått den här människan och dennes umgängeskrets att förstå till fullo hur korkade viktor tycker att dom är.
det här är varför viktor aldrig kommer bli insläppt på nobelmiddagen, för det enda han kommer sysselsätta sej med under de plågsamt många och långa timmarna den pågår är att berätta för samtliga inbjudna hur fruktansvärt dumma i huvet dom faktiskt är. han skulle inte bara kasta grädde på kungen, viktor skulle förmodligen försöka fjärta kungen i nyllet. inte just kungen kanske, han är juh en hygglig kille, men nån annan sån där tramsbralla skulle ligga jäklans risigt till. coh efter att viktor hade gjort det skulle han bli synerligen upprörd om en vakt försökte få ut honom ur lokalen innan han har ätit färdigt. efter det vill jag inte ens tänka på hur många alternativa avslut den kvällen hade kunnat få.
nu ska jag försöka lugna gossebarnets nerver lite så att han kan gå och lägga sej i lugn och ro
just nu är han tillbaka i en evig strid med sin personliga darth vader (vicke va den som lärde mej att han hette så och inte "plåtskallen med astma" som jag kallade honom). och jag tycker det är underbart. sällan har två människor tyckt så absolut olika om allting som finns på denna jord att tycka nånting om. och det är underbart. för den andra parten fattar ju inte att han är den som faktiskt är dum.
visst, vickepicke är kanske inte alltid den skarpaste kniven i lådan, men han är fullt funktionsduglig. den andra parten kan mer beskrivas som... ja, va ska man säga. en 100 % stockholmare? med allt vad den fördomen innebär. verkligen allt. till och med camel toe.
jaja, nu är striden igång igen, och den är lika seg och utdragen som när peter griffin slås med kycklingen. och här ligger jag och fnissar. för vickepicke är verkligen upprörd. man skulle kunna tro at det handlar om ett brott mot mänskliga rättigheter, men icke. det handlar om att vicke inte fått den här människan och dennes umgängeskrets att förstå till fullo hur korkade viktor tycker att dom är.
det här är varför viktor aldrig kommer bli insläppt på nobelmiddagen, för det enda han kommer sysselsätta sej med under de plågsamt många och långa timmarna den pågår är att berätta för samtliga inbjudna hur fruktansvärt dumma i huvet dom faktiskt är. han skulle inte bara kasta grädde på kungen, viktor skulle förmodligen försöka fjärta kungen i nyllet. inte just kungen kanske, han är juh en hygglig kille, men nån annan sån där tramsbralla skulle ligga jäklans risigt till. coh efter att viktor hade gjort det skulle han bli synerligen upprörd om en vakt försökte få ut honom ur lokalen innan han har ätit färdigt. efter det vill jag inte ens tänka på hur många alternativa avslut den kvällen hade kunnat få.
nu ska jag försöka lugna gossebarnets nerver lite så att han kan gå och lägga sej i lugn och ro
Kommentarer
Trackback
