bananskal bitte
blääää. jag kan inte sova längre, jag kan inte koncentrera mej, pallar inte plugga, pallar inte bry mej alls. samma samma, hela tiden. SJUKT JÄVLA TRÅKIGT. det känns som att jag kan det här nu, nu vill jag ha ett nytt bananskal att glida iväg på.
det verkar juh löjligt att man ska bli så rastlös och instängd efter så kort tid, men det är nog så. även om jag gillar kristianstad som fan, älskar mina rövhattar och retards mer och mer för varje dag och faktiskt fortfarande vill bli lärare så är jag så grymt less på allting.
det händer inget, det är samma samma hela tiden. alla fester är typ samma, alla skoldagar är samma. jag har vart här för länge. jag behöver stimuli god damn it. det är inte så att jag "behöver nya utmaningar" eller nått annat käckt. jag behöver nånting nytt. vad som helst. en enda lite förändring. skulle det va så svårt? tydligen. för allting står juh ändå och stampar på samma ställe.
visst kul med förspelet, men det känns gammalt som gatan, jag och pinky har fan planerat detta sen 2006, bara det att ewa och mattias har satt ett nytt namn på det. visst, kul med kårjobbet, men jag är ändå här jämt och sen när jag blir arvoderad får jag iaf inte göra som jag vill för då måste man va PK och fjanta massa med "riktigheter" och blablabla.
så nu tänker jag önska. Gud, Tomten, Buddah eller Kungen (fina lirare allihopa), vem av er som nu har tid att lyssna. Eftersom jag har varit typ snäll i år, åtminstone inte så elak, skulle jag uppskatta om jag kunde få nått av nedanstående:
- ett stort hus som jag kan bo i med mina skor
- en prins på ädel springare (häftig bil alltså) som räddar mej
- en miljon kronor, gärna lite mer men det känns som att hoppas på för mycket
tack på förhand /erica (ps: om jag får det innan fredag nästa vecka lovar jag att plugga till och göra tentan)
