Livet och andra konstiga saker

jaa, fy bövelen...

det är inte det att jag inte förstår situationen. det är bara det att (som bland annat min kära mor allt för väl vet) ibland blir jag så där fruktansvärt förväntansfull och går händelserna alldeles för snabbt i förväg... det är som att jag blir helt förtrollad av nån slags barnslig magi över saker som gör mej glad, och sen när det inte blir så som det tog mej mindre än en sekund att lyckligt fantisera ihop till perfektion så skär det ända in i hjärtat. drömmen slås i spillror, bokstavligt talat.

jag vet att det är apfånigt. men nånstans tycker jag ändå att det är värt det, för den dagen den där sekundsfantasin fakitskt håller... ååh, den dagen. den glädjen måste ändå vara värd att vänta på.

så tills vidare får jag väl titta runt bland alla fula pisslägenheter och hitta nån som är typ okej. för nu vet jag iaf hur min drömlägenhet ser ut. en sån ska jag ha när jag blir stor och har en ordentligt inkomst. en gammal lägenhet med högt i tak, dubeldörrar, kakelugnar och massa annat mys.