Livet och andra konstiga saker

jag var med om ett hemskt trauma igår. jag glömde berätta det, antagligen eftersom förnekande låg närmst om hjärtat i försöken att hantera detta....

det är juh loppis idag på kåren, och vi sa att vi skulle rensa ut så mycket vi kunde. wern började, och fick ihop en hel bananlåda med serietidningar. jag blev väldigt imponerad och tänkte att jag inte fick vara sämre när jag rensade bland mina skor.

men att det skulle gå så långt... iofs, det är inga skor jag kommer sakna direkt kanske, men det är fortfarande skor det handlar om...

22 par skor fattigare är jag. jag känner mej lite halv. 22 par, det är 44 stycken skor. 45 stycken faktiskt, för jag hittade en sko som inte hade nån åkkompis...

hoppas att dom som jag ska försöka sälja hittar ett bra hem. och att dom som va alldeles söndriga förlåter mej. skor är juh söndriga av en anledning; att man tycker om dom. men nånstans måste man säga nej. när det inte längre är en sko utan nån form av blandad materia som sitter ihop med lite vilja och klister, då är dags att ta ett tårögt farväl.
så hejdå fina blommiga pepinoskorna, och dom svarta inte-längre-vinterskor-eftersom-dom-läcker-in-sen-tre-år-men-är-sköna-ändå... och 20 andra par...

okej...10 andra par... några av skorna va vedervärdigt fula och hade antagligen bara inhandlats på grund av skoskav eller maskerad.