ska jag sticka kniven i dej?
jadu, lilla rosalinda! jag vet precis hur din frustration måste kännas. att känna sej lite instängd och att ständigt, utan undantag, behöva upprepa allt man säger tills man känner sej som en skiva på repeat, alternativt som att det helt enkelt inte finns något annat att säga än det som redan är sagt, tär fan på humöret.
deja vu- upplevelsen har för länge länge länge sen förlorat sin charm, jag vill inte ha samma dialog hela tiden. jag vill kunna prata om annat, jag vill inte bli kritiserad eller förlöjligad när jag försöker göra det.
och till sist måste man juh även fråga sej; är jag så jävla ointressant och tråkig att jag helt enkelt inte är värd att lyssna på? är det jag säger så trivialt och oviktigt att det inte är värt att lägga på minnet?
jag vill säga nej, men bevisen verkar säga något annat.
deja vu- upplevelsen har för länge länge länge sen förlorat sin charm, jag vill inte ha samma dialog hela tiden. jag vill kunna prata om annat, jag vill inte bli kritiserad eller förlöjligad när jag försöker göra det.
och till sist måste man juh även fråga sej; är jag så jävla ointressant och tråkig att jag helt enkelt inte är värd att lyssna på? är det jag säger så trivialt och oviktigt att det inte är värt att lägga på minnet?
jag vill säga nej, men bevisen verkar säga något annat.
Kommentarer
Trackback
