Livet och andra konstiga saker

det går inte riktigt att förklara gårdagens äventyr. man måste se håkan för att förstå håkan. pratade med pappa innan idag, och han sa: "men han kan ju inte sjunga? det står i tidningen att om han vore med idol hade han aldrig kommit med". men håkan behöver inte idol, för han är ingen mes. Och produkterna som produceras i idol går väl knappast att jämföra med håkan eller?

Håkan sprider glädje, och han kanske inte sjunger rent men han sjunger innerligt och det är tusen gånger bättre. han sjunger för att han vill, och därför kan han göra det =) och i övrigt kan han visst sjunga rent, han sjöng alldeles rent och fint igår under sina lugna låtar, SÅ DET SÅÅÅÅÅÅ!


vad mer ska jag säga? till och med jag skuttade runt och dansade. jag är annars lätt obekväm i att dela min musik med andra. det är juh min musik, för mej. min tolkning och min upplevelse. jag kan lätt bli distraherad av att titta på hur andra upplever livemusiken, vilket juh förstör min egen upplevelse lite grann..och dessutom blir jag nervös för att jag får för mej att alla glor på mej tillbaka (hallå egenkärleken, som att jag skulle överglänsa stjärnan på scenen liksom). men igår var mitt fokus på håkan, och jag försökte att inte bry mej så värst om alla dom andra tusen personerna. dessutom tycker jag ju så där om stora folksamlingar där alla ska puttas och knuffas och vara svettiga, URKELPURKEL. men det var ingen fara med det heller, förutom i garderoben!

Hur man får en dålig upplevelse på en Håkan Hellström- konsert.
Man försöker hänga in något i garderoben på Färs & Frosta Sparbank Arena. För där hade dom verkligen gjort kvällens planering framåt småtimmarna på personalfesten... Så här såg det ut uppifrån:



Stiligt va? Jag ska förklara. De svarta strecken är väggar. De ljusblå blocken är glasdörrar. De gula plopparna är vakter. De röda plopparna är Röda Korsare. Det gulröda strecket är ett sånt där fånigt avspärrningsband i plast ni vet. Det mörkblå är 2000 personer i vinterjackor.

Där vakterna står är ingången, där de kollar biljetter och så att man inte hade med sej ett eget tv- team. Det blå blocket längst till vänster är ingången till garderoben. Dock började inte själva garderoben förrän kanske tio meter innanför  den dörren.

Planen som smartarslena hade tänkt ut var tydligen följande:



att alla människor sakta men säkert snällt skulle inrätta sej i det beryktade svenska kösystemet utan problem, utan ens ett snöre att hålla sej innanför. alla skulle lugnt och stilla ställa sej i kön för att så småning om kunna hänga in jackorna hos någon av de hela fem tjejerna som jobbade i garderoben. för säkerhets skull hade man satt upp ett litet avspärrningssnöre för att påvisa att man skulle gå runt och inte direkt till garderoben.

när vi kom såg det ut som på den första bilden. alla sket i den lilla plastremsan, det var smullfockat med folk och när du väl hade hamnat i klungan behövde du inte bekymra dej, du var fast och överlevde du skulle du få komma ända fram till garderoben, för det var ditåt strömmen drog.



men efter 40 minuter såg det mer ut så här

(det är linn och jag här i täten, jennie är den som blir framknuffad här längst till höger...)

då är det nån smart jävel som kommer på att vakter kanske behövs för att undvika att någon blir ihjältrampad i garderobskön, det vore juh en sån tråkig löpsedel att stoltsera med. så då skickar man in TVÅ vakter var av en var ungefär lika stor som en cairnterrier. Efter vad som kändes som en evighet lättade trycket i garderoben ändå. Inte var det vakternas förtjänst, det var för att Håkan började spela och flera då valde att gå in istället för att trängas ihjäl. Fy fanken. Det hade lätt kunnat bli en sån grej som hade kunnat förstöra hela kvällen, men givetvis behövde man bara höra håkan i någon sekund innan all ilska var som bortblåst.



sammanfattat: helt underbar kväll. men garderoben och planeringen kring den sög så mycket att det var värt att nämna.

nu är det hög tid att gå och lägga sej =)