Varje gång är som den första gång vi sågs

Jag har en låt i mitt huvud igen. En sån där låt som blir "min" låt. Som spelas om och om och om igen.

Det är min hemliga kärlek som har skrivit/gjort den =) Han som var ashäftig när jag gick på högstadiet, som blev asball när jag gick på gymnasiet och har växt upp med mej på högskolan. Jag tycker att han är SKITSÖÖÖÖÖÖÖT, och jag inbillar mej att han är en rätt ball människa. Och eftersom att han är med på fyrans familjeunderhållning på lördagarna så har jag sett mer av honom, så då tycker jag att han är en GRYM musiker. Och söt. Men framför allt duktig. Och jag är himla nöjd med att han liksom Lasse B har gått och blivit nån form av yngre mysfarbror.

Jäpp, it is the Petter I'm talking about.



Petter har gjort många såna låtar som blir mina för att jag lyssnar på dom hundraenmiljardtusen gånger; Logiskt, Repa skivan, Du vet att jag gråter, Fredrik Snortare och Cecilia Synd... och nu är det Längesen för hela slanten. SÅ JÄVLA BRA! SÅ JÄVLA FIN! Ahhh, Petter jag blir kär =)

Werniebernie tycker det är lagom roligt. Dels måste han lyssna på Längesen hela dagarna, och dels är han hemskt skeptisk till att jag tycker att Petter är söt. Han ser inte det som något positivt, eftersom att jag även tycker att Wern är söt medan Werner tycker att Petter är asful och därför kanske han själv också skulle vara ful "om jag bara gillar fula killar". Men Petter är inte ful, så Wern behöver inte oroa sej. Han är också söt. Ingen vidare musiker dock.


vill man lyssna på underverket kan man göra det här

Varje gång är som den första gång vi sågs
Även om det är över nu
Allting har förändrats
Men du finns kvar
Allt var svävande men nu så ser ja klart

Du var gammal
Jag var äldre
Och nu sågs vi igen
Gått så lång tid så länge sen
Decennier tillbaks
Men jag minns det såväl
Varför kärleken brunnit
Utav olika skäl
Varför jag aldrig släppt det och aldrig gett upp
Trotts min väg vart lång kantats med gupp
Jag stått utan för din port så många gånger
Så många brev många sånger
Minns varje ord varje rad jag skrivit
En längtan så stor
Minns varje dag jag lidit
Har gått genom livet med en övertygelse
Att jag satt något spår
Som har haft betydelse
Aldrig besvarad aldrig tillmötes
En kärlek så varm utan den vilket öde
Från vinter till vår
Sen sommar till höst
Trots att tiden vart svår så gav kärleken tröst
Hjärtan som slår
Vi står där vi stod
Minns det som igår
Första gången du log
Som om jag snubblade pladask
På marken och bara dog

Varje gång är som den första gång vi sågs
Även om det är över nu
Allting har förändratas men du finns kvar
Allt var svävande men nu så ser jag klart

Jag var ung du var yngre
När vi sågs första gången
Rusade förbi mig snabbt på perrongen
Blev hjälplöst förälskat
Obeskrivligt tagen
Som om jag låg ner på marken och blev slagen
Betraktade ditt hår
När det fångades av vinden
Som att svimma på en bergstopp utav svindeln
Sen den stunden satt jag fast i ett nät förtrollad bunden
Tappa hjärtat i knät
Kunde inte tänka logiskt eller sunt
Och för varje sekund som du inte fanns där blev det tung
Började sakta uppvakta på avstånd i brev
Men det spelade ingen roll vad jag skrev
Du hade inte fastnat än inte fattat än
Vilken kärlek som fanns att bara hämta hem
Men efter ett tag
Det började korresponderas
Mina förhoppningar dom väcktes
För att sen raseras
Du flyttade utomlands någon annanstans
Gav bort din hand till en annan man
Och breven som skrevs dom kom aldrig fram
Men mitt hjärta det brann och min åtrå var sann

Jag gav aldrig upp dig när du försvann
Långa dagar blev till nätter sen till år

Varje gång är som den första gång vi sågs
Även om det är över nu
Allting har förändrats
Men du finns kvar
Allt var svävande men nu så ser jag klart

Ååå

Nu står du där på gatan
Sargad av tiden
Huden är grå
Din hållning förvriden
Vill säga nånting men jag kan inte tänka klart
Känslor bubblar upp utan att tänka tillbaks
Trevar mig fram för att etablera kontakt
Tar tag i din hand
Vi brister ut i ett skratt
Det var så länge sen
Men det finns där än
För passionen vi kände kommer alltid igen
Har ett hjärta utan rynkor
Det består i en takt
Och drömmar i mitt liv har jag aldrig förlagt
Aldrig nått fram så jag älskat på avstånd
Nu är det mitt tåg och dags för avgång
Stiga på aldrig tveka en minut
För att allt som flyger upp måste landa till slut
Kan inte titta tillbaks trots min vilja är stark
Vi vandrar iväg utan vidröra mark


Varje gång är som den första gång vi sågs
Även om det är över nu
Allting har förändrats
Men du finns kvar
Allt var svävande men nu så ser jag klart

Mina minnen höll mig uppe varje dag
Du är som att andas för
Jag gav aldrig upp dig när du försvann
Långa dagar blev till nätter sen till år

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0